Idag har snickare Christer och jag fortsatt arbetet med pensionatsbygget. Snälla Niclas kom också och hjälpte till med elektriciteten. Undrar vad katthemmet skulle göra utan oss tre?
Ja, sen är det ju ganska många till som hjälper oss förstås, volontärer, gåvogivare, snickare Patrik, snälla Kjelle och flera. Det är svårt att räkna upp alla, men jam hoppas de känner att jag gillar dom alla!
Blogghjälpen var här en stund. Hon gav oss godis. Hon berömde oss - och särskilt mig för att jag var så framåt. Hon sa att hon var så glad över att jag vågar komma fram nu när det vankas godis. Det har jag inte vågat så mycket förut.
I morgon ska vi bygga vidare. Jam vet att snälla snickare Christer kommer och jag tror också snälla Niclas gör det. Kanske blir det ännu fler som kommer och hjälper oss?
Själv måste jag förstås ta tass om öppet hus, loppis och kaffeservering också. Men det ska not gå bra.
-1.jpg)
Så jamars kul att du får beröm av blogghjälpen för att du vågar dig fram när det blir godisdags.
SvaraRaderaSmå steg är stora steg.
Ozzy
Ozzy, jam, jag behöver mycket beröm!
RaderaJam brukade åxå vara jetteredd å vågade inte ens komma fram när det bjudades på gottisar. Men idag e jag så modig att jag faktiskt säjer till själv när det suger i gottismagen på mej.
SvaraRadera-Viska
Sippo, va?? Säger du till själv? Det vågar inte jag - inte ännu i alla fall.
RaderaBra att du vågar komma fram till Blogghjälpen när det vankas gottis eftersom det ju inte brukar vankas gottis tillräckligt ofta ;-)
SvaraRaderaTassklappar o Nosbuffar
Kjellel Bus, ja, det gäller att passa på!
RaderaVi ska säga till matte på skarpen att hon måste åka å besöka er snart! Hon säger att hon ej haft tid, men den löjliga ursäkten godtas ej! Vad kan vara viktigare än att gå på öppethus hos er????
SvaraRaderaSven, vi frågar oss också vad som kan vara viktigare! Skicka hit matte så snart ni kan!
Radera