söndag 27 december 2015

Katten Miranda på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Miranda på Södertälje Katthem.

Tyvärr är det ofta så att det händer tråkiga saker på ett katthem. Men jag tycker inte man bara ska berätta om det tråkiga. Det finns faktiskt många ljuspunkter också.

Idag ska jag berätta om en ljuspunkt som lyser upp vår tillvaro.

I våras fick vi ett samtal från en person som tidigare lämnat in kattungar till oss flera gånger. Nu var det dags igen. Vi blev lite irriterade, för varje gång han lämnade in kattungar blev vi lovade att han skulle låta kastrera mamman så det inte blev några fler ungar.

Den här gången sa vi att så här kan vi inte ha det. Nu måste vi agera själva. Vår hälsoansvariga och blogghjälpen åkte till stugan där katterna fanns. Ungarna fanns på en veranda och var ganska lätta att få in i en bur, men mamma ville inte. En fälla sattes dit till mamman. Man tänkte att det kan ta många timmar, i värsta fall dagar, innan hon går in. Hälsoansvariga och blogghjälpen bestämde sig för att åka och äta lunch för att diskutera hur de skulle gå vidare. Planen var att ungarna, som satt kvar i sin bur på verandan, skulle kunna locka in mamman i fällan, men sån tur kunde man inte hoppas på.

Men, just som maten var beställd ringde det i telefonen. Mamma satt i fällan! Jag kan berätta att den lunchen åts väldigt snabbt. Sen åkte man tillbaka för att hämta mamma och ungar till katthemmet. Mannen som hade lovat att kastrera mamman flera gånger sa, att om man inte hittade nåt hem till mamman skulle hon kunna få komma tillbaka när hon var kastrerad.

Som väntat var mamma väldigt rädd, ja rent av panikslagen när hon kom till katthemmet. När ungarna blivit större blev mamma kastrerad. Hon är väldigt vacker, men fortfarande blyg. En av ungarna fick så ett hem där hon skulle få sällskap av en annan katt.

Nu var det också dags att hitta ett nytt hem åt mamman. Vi ringde mannen som lovat ta tillbaka henne när hon var kastrerad. Men det var inte intressant längre. Istället förslog han att hon skulle avlivas. Vi har ju som policy på Södertälje Katthem att aldrig avliva en frisk katt. Vi vet av erfarenhet att en dag kommer det någom som ser potentialen även i en lite skygg katt. Det kan ta tid - men det kommer nån!

Strax innan jul kom så ett par som tittade på våra katter. De stannade framför Nora, mamman, och sa att de ville ge henne ett hem! Blogghjälpen gjorde ett hembesök och berättade öppet att det kan ta tid att få en sån katt social, men när det vänder - ja då är det julafton igen! De var medvetna om detta och strax därefter flyttade Nora till sitt nya hem!

Kvar fanns då två av hennes ungar. På juldagen kontaktade de som tagit hand om Noras ena unge katthemmet. De ville komma och titta på de två kvarvarande syskonen! Vår hälsoansvariga åkte ner till katthemmet och tog emot dom. De bestämde sig för att ta sysksonen också!

Men! Då blev ju deras lilla burkompis, Felix, ensam kvar i sin bur. Efter en fika i närheten var saken klar. De kunde inte lämna Felix ensam kvar, så han fick också ett för-alltid-hem hos dom, liksom Noras ungar.

Vi tycker att historien om både Noras och hennes ungars och Felix människor förtjänar att berättas. Det blir som en liten julsaga, som värmer oss i vinterkylan. Riktiga djurvänner finns!

Sen finns det som tur är många andra solskenshistorier  att berätta också, men jag tror att alla vi som tagit och tar hand om f d hemlösa katter vet med oss att vi också gör en god gärning.



17 kommentarer:

  1. Det var den finaste historien denna julen om dessa kattungar som alla fick ett hem tillsammans.
    Däremot tycker vi inte om han som ville avliva Nora, han får skäms på dig-priset denna dagen.

    Ozzy

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ozzy, håller med dig - skäms-pris till ALLA som vill avliva friska katter!

      Radera
  2. Åh vilken härlig julhistoria! Man behöver få höra ibland att det även finns snällisar där ute och inte bara uslingar som dumpar katter på toaletter och liknande.
    *nosbuffar*

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alice, ja, lite motvikt mot alla tokar gör en gott.

      Radera
  3. Man blir varm i hjärtat. Det finns någon för alla men ibland tar det lite längre tid.Nosbuffar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dui och Deco, jam, ibland tar det längre tid. Det kommer det kanske göra för mig också, men jag vet att en dag...

      Radera
  4. Men oj va trevligt. Inte bara att de fick en kattunge utan kommer tillbaka och bestämmer sig för d andra syskonen Och burkompisen:) och om jag inte minns fel så var det nora som såg helt förskräckt ut på bild. Och hon fick också ett hem:) sen kan man ju undra över karln som hade sagt att hon skulle få komma tillbaka. ..ja nu får väl allt d andra goda i denna historia väga upp mot den idioten
    åsa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åsa, vi är så glada att det ordnade sig på ett sånt fantastiskt sätt för både Nora och hennes ungar och lille Felix.

      Radera
  5. Det är så skönt att höra, att det har gått så bra för kisse och ungarna. Fast nog tycker vi att "gubben" borde ha gjort nåt för länge sedan!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hjulia Huller om Buller, visst borde han gjort nåt för länge sen. Det lovade han flera gånger.

      Radera
  6. Hej Miranda, bra att du berättar historien. Som vi redan nämnde i förra inslaget, blev glädjen stor när vi upptäckte att det var mamma Nora, Nate, Nancy och Nelly som till slut fick bra hem. Av någon anledning satte den lilla familjen sina tassavtryck i mattes huvud. Vi är verkligen glada för deras skull. Sally & Co

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sally & Co, vissa katter sätter extra stora tassavtryck i hjärtat på en - så är det. Vi är väldigt glada över att både Nora och henne unar fått hem där man förstår att de behöver både tid, kärlek och tålamod.

      Radera
  7. Åhh vad det värmer i hjärtat att läsa om de som gav mamma Nora ett hme och de som första gav en av hennes ungar ett hem och sedan de andra två och Felix. HURRA för sådana godhjärtade människor jag blir så glad!! Burop till gubben som hade ansvaret för Nora men inte tog det och som dessutom hade mage att föreslå att hon skulle avlivas. Den gubben skall inte komma i närheten av djur den saken är klar! Men nu gläds vi istället åt att det verkligen finns kärleksfulla och gulliga människor!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nalleman64, vi känner det som om vi också får julklappar när snälla människor ger goda hem åt våra katter. VARJE katt förtjänar ett toppenhem.

      Radera
  8. Det värmer att läsa om hur bra alla katterna fick det till slut. Och så skönt att den elaka gubben inte har någon katt kvar längre!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Marie, vi är så glada varje gång en av våra katter får ett bra hem. Och det är klart att det värmer lite extra när nån ser möjligheterna hos en katt som inte är knäkatt från första början utan är beredd att ge den tid, kärlek och tålamod.

      Radera
  9. Hej Alla!
    Mitt namn är Sofie och det är jag och min sambo som gett Nora ungar ett för-alltid-hem. tack för ett fint blogginlägg och tack för alla fina kommentarer. Det är roligt att läsa att ni kommit ihåg den lilla familjen och hur rädda dem är.
    Jag kan berätta att Nate som vi tog i september (tror jag det var) är en bra storebror åt Felix, de leker jättemycket med varandra. Nancy och Nelly har ju bara varit hos oss ett par dagar är oerhört skygga och gömmer sig under sängen. Men ibland när vi öppna dörren är dem kommit fram och kollar runt. Med tiden ska dem nog få bättre självförtroende och bli lika pigga och glada som Nate.

    SvaraRadera

Katten Rafael på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Rafael på Södertälje Katthem. Även om det fortfarande känns tungt för blogghjälpen att leva utan Sara så vet vi alla att livet m...