onsdag 8 april 2020

Katten Frasse på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Frasse på Södertälje Katthem.

Idag tog vi lite ledigt, fast bara  på förmiddagen! Sen hade vi så mycket att göra så vi måste börja jobba igen.

Jag började undra varför vissa tvåbeningar inte verkar förstå att man måste vara solidarisk mot alla medmänniskor. Nu är det inte läge att tänka Jag, jag, jag, utan vi, vi vi. Även om tvåbeningar själva mår bra så kan de vara smittade och därigenom smitta andra.

Vi katter har gått samman och jamar att ALLA måste ta sitt ansvar. Varför ska man sitta eller stå alldeles intill varandra när man kan bli smittad om man gör det? Vi katter tar vårt ansvar genom att acceptera att tvåbeningar som tar sitt ansvar inte kan besöka oss nu. Snälla tjejer som är friska hjälper oss på olika sätt. Det är verkligen tur för oss. Vi måste vara rädda om dom!

5 kommentarer:

  1. Ja, det är mycket JAG i samhället nu för tiden.
    All heder åt de friska tvåbeningarna som hjälper er. Ni får vara
    litet extra snälla mot dem.
    Nosbuff

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anonym, vi är jättesnälla mot alla som hjälper oss. Vi vet att vi är chanslösa utan deras hjälp.

      Radera
  2. Vi jamar instämmande! Sluta vara så egoistiska säger vi till dem som inte förstår.
    Husse tillhör en riskgrupp så efter sin frivilliga karantän efter att han kom hem från sin resa har han fortsatt sin frivilliga isolering här hemma. Vi har hus och trädgård så det finns alltid att göra.
    Vi vill önska alla och inte minst era volontärer en riktigt Glad Påsk trots att läget är som det är just nu.
    Påskpussar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Björn, det är tydligen många som inte förstår att man inte kan se ett virus utan det bara finns. Blogghjälpen tillhör också en riskgrupp så hon håller sig hemma och säger att hon jobbar i trädgården också. Ha, det skulle jag vilja se.

      Radera
  3. Marie, vi har världens bästa volontärer på vårt katthem! Så det så!

    SvaraRadera

Kattsons One-Liners

Idag säger Fredde: Det är dålig service här hemma. Jag fick vänta flera minuter innan matte öppnade dörren. Ska man behöva finna sig i det?