Hej, det är Isadora på Södertälje Katthem. Idag har jag lånat ut bloggen till blogghjälpen.
Jag vill bara berätta hur det går med vår nya familjemedlem som jag talade om för några veckor sedan, Emma, f d Rakel.
Hon bodde ju på katthemmet för många år sedan och fick ett hem i december 2015. Vi trodde det var ett bra hem, men när hon fick problem och började kissa utanför lådan visade det sig att det inte var så bra. Man tog henne inte till veterinär, vilket man enligt lag har skyldighet att göra utan hon fick komma tillbaka till katthemmet. Man konstaterade bl a urinvägsinfektion.
När hon lämnade katthemmet för nästan 5 år sedan hade hon blivit en glad och trygg katt som gärna stod på bakbenen när man kom in í hennes bur för att hälsa. Nu är hon tyvärr en ganska rädd liten tjej som springer undan när man närmar sig, trots att jag rör mig jättelångsamt. När jag sätter mig ner ligger hon däremot ofta kvar och efter att ha pratat lite med henne får jag klappa henne och hon börjar spinna.
Mina andra katter, Sara och Murre, har hon mest morrat och fräst åt, men eftersom de är så lugna och harmoniska har de bara lugnt gått därifrån. Igår morse var första gången hon närmade sig Sara utan att vare sig morra eller fräsa och idag har hon buffat snällt både på Sara och Murre.
Jag har fått klappa henne några gånger idag även när jag stått upp, men ibland springer hon fortfarande undan. Det kommer ta lite tid att få henne så lugn och harmonisk som jag vet att hon kan bli. Jag tycker bara så synd om henne för det går ju åt en massa onödig energi till att vara rädd - och är det nåt hon inte behöver vara här så är det rädd. Vi har en bit kvar, men vi kämpar på.
I morgon har vi "STORLOPPIS" på katthemmet mellan 13-16! Kom dit då!
Tack för att du finns för Emma och alla andra hemlösa och behövande katter.
SvaraRaderaAnonym, som tur är finns det en hel del snälla människor som hjälps åt att göra så gott vi kan.
RaderaVilken vinstlott hon drog, till slut, lilla Emma, för nu har hon definitivt fått sitt föralltidhem!
SvaraRaderaLisa matte
Lisa, hoppas hon snart förstår att hon får vara den lilla katt hon är i vårt hem. Känns onödigt att vara nervös här.
RaderaDet är för sorgligt att folk inte kan ta ansvar för djur som blir sjuka. Gör de likadant om deras barn blir sjuka?
SvaraRaderaNu ser vi framåt och det med glädje i och
med att Emma nu fått komma till det bästa tänkbara hemmet för en blyg liten kattflicka. Sara och Murre blir fina kompisar till henne när tryggheten väl finns där. ❤️
Björn, nu är det ju så att vi skattebetalare ofta betalar för sjuka barn, så det kostar ju inte lika mycket som när ett djur blir sjukt. Men jag förstår inte varfö man ska ha ett djur om man inte sköter det.
RaderaVilka härliga framsteg Emma gör! Snart kommer hon förstå att hon inte behöver vara rädd längre. Det är hemskt att gå runt och vara rädd.
SvaraRaderaVi önskar er alla en lugn och skön helg med massor av mys, och gottisar naturligtass ❤
*nosbuffar*
Alice, man bara önskar att hon kunde förstå direkt att hon inte har nåt att vara rädd för här. Men det kommer!
RaderaGulleEmma - nu är hon i goda händer för alltid!!
SvaraRaderaSven, Hon är jättesöt. Vi ska nog få henne harmonisk.
RaderaMarie, jag vet ju inte hur hon haft det förut men nåt måste ju hänt eftersom hon blivit så osäker.
SvaraRadera