Som ni kanske misstänkt så klarade sig inte den lilla kattungen jag berättade om häromdagen. Det är ovanligt att en för tidigt född kattunge klarar sig utanför mammas mage. Så var det inte heller den här gången trots att hon matades varannan timme dygnet runt.
Trots sorgliga händelser måste livet på vårt katthem gå vidare ändå. Jag jobbar förstås på med alla göromål som behöver göras. Därtill har jag ju blivit lekansvarig för blogghjälpen. Hon är inne och leker här varje gång hon är på katthemmet. Det vore väl bra - om hon bara inte tog sig friheten att klappa mig varje gång! Jag har jamat till henne att om hon fortsätter med det kommer jag ansöka om besöksförbud för henne!
Det var sorgligt med den lilla kattungen men vetskapen att ni verkligen försökte rädda den gör att det ändå känns lite lättare i sorgen.
SvaraRaderaDet är snällt av dig att du låter blogghjälpen leka av sig lite. Vi tror hon mår bra av och behöver det. Du får ha överseende med klappandet.
Nospuss
Björn, som du vet gör vi alltid allt vi kan för att rädda en katt. Den här gången gick det inte, men vi försöker igen - nästa gång det behövs.
RaderaNjam... tror inte besöksförbud för blogghjälpen är en bra lösning på sikt! Tänk noga efter inte du tar till någon drastisk åtgärd....
SvaraRaderaSven, jaså, tror du inte det vore bra? Ska tänka ett varv till då.
RaderaStackars lilla kompis. Men nu slipper den lille kämpen lida och får sova gott. Det där med klappar kan bli lite mysigt på sikt. Kanske går besöksförbudet att häva sen?
SvaraRaderaMicke, Molle och Mary, jag är tveksam till om klappar kan bli bra, ens på sikt. Får fundera lite till.9
Radera