Katten Sotis berättar

Hej, det är Sotis på Södertälje Katthem.

Igår berättade jag ju om att jag var ganska ledsen eftersom ingen brydde sig om mig och jag hade jättesvårt att hitta nåt att äta. Ensam var jag också.

Det är konstigt att vissa kan slänga ut en kattunge utan att den vare sig har mat, sällskap eller nån som bryr sig. Andra, som de som finns här på katthemmet, säljer inte ens en ungkatt utan att den har sällskap av en annan katt. Jag till exempel måste ha sällskap i mitt blivande hem, förutom mat och gos.

Men nu låg jag där under trappen. Då hörde jag två röster. Den ena sa "Titta, där ligger en kattunge". Den andra rösten sa "Ja, den där har jag sett en längre tid här. Den verkar inte ha nåt hem". "Men då måste vi göra nåt" sa den första rösten.

När människor sa att de måste göra nåt, blev jag väldigt rädd. Vad skulle de göra?


Jag berättar mer i morgon.
Sotis

Katten Sotis berättar

Hej, det är Sotis på Södertälje Katthem.

Undrar ni hur jag kunde veta att människor kunde vara jätteelaka, som jag skrev igår? Jo, det händer flera gånger att människor sparkade på mig när jag försökte ta lite mat. Maten låg ändå på marken och det var nog sånt som de här människorna inte skulle äta i alla fall. De tyckte nog bara det var roligt att sparka en katt, för de skrattade när jag skrek och stack iväg så fort jag kunde.

Som jag berättade förut var jag ju väldigt liten när jag blev hemlös. Bara några månader. Trots det fick jag klara mig själv så gott jag kunde. Min mamma vet jag inte var hon fanns och några människor som tog hand om mig hade jag ju inte.

Sen var det ju så att jag bodde i en stad, så rätt som det var kom det såna där bilar och brakade förbi. Flera gånger bromsade de så det skrek i asfalten när jag skulle springa över vägen precis när de kom farande. Jag blev ännu räddare då. Ofta rullade de ner rutan och skrek åt mig också. Precis som om jag inte var rädd nog ändå.

En kväll när jag hittat en trappa som jag kunde ligga under började jag undra om livet skulle vara så här. Vad var det för mening att leva ett liv där man var hungrig, livrädd och osäker hela tiden?

Jag berättar mer i morgon.

Sotis

Katten Sotis berättar

Hej, det är Sotis på Södertälje Katthem.



Nu börjar det redan kännas lite vanare i tassarna att blogga. Ändå har jag inte börjat berätta om mig själv ännu. Men det ska jag snart göra.

Madonna sa att det var viktigt att man var artig och presenterade sig först. Jag heter alltså Sotis och är en svart kattkille med lite vitt på bröstet, tassar, haka och överläpp. Blogghjälpen säger att det är tur att jag har vitt på överläppen för annars är det svårt att skilja mig från mina burkompisar. Åtminstone innan man går in i buren.

När jag var riktigt, riktig liten hade jag ett hem. En del här på katthemmet säger att det knappast var värt att kalla ett hem. I ett hem behandlar man inte familjemedlemmar illa, men i mitt hem gjorde man det. När jag bara var några månader gammal tyckte man inte jag var så kul längre, utan man lämnade mig utan att nån annan tog hand om mig.

Jag blev så klart jätterädd. Jag var ju så liten så jag hade behövt bli omhändertagen. Som tur var, var det varmt ute, för det här var på sommaren, men det var inte lätt att få tag i mat i alla fall. Särskilt som jag inte vågade gå fram till några människor. De kunde vara jätteelaka, det visste jag minsann av erfarenhet.

Jag ska berätta mer om det i morgon.

Sotis

Katten Sotis berättar

Hej, det är Sotis på Södertälje Katthem.









Som ni ser i rubriken så heter jag Sotis och jag bor på Södertälje Katthem. Ni kanske undrar varför jag sitter här och skriver?

Jo, en av mina kompisar heter Madonna. Hon har precis flyttat till ett eget hem. Jag pratade med henne innan hon flyttade. Hon sa att både hon och flera före henne hade en blogghjälp som hjälpte dem att skriva ner det de sa och tänkte. Sen publicerade hon det på internet så att andra människor kunde läsa. Hon tyckte jag skulle tala med blogghjälpen, så kanske hon kunde hjälpa mig att få ett nytt hem också.

Jag frågade henne om det var lätt att blogga och om det tog lång tid innan man fick ett nytt hem. Då sa Madonna att det tar lite tid att blogga och att det beror alldeles på om man har tur eller inte om man får ett hem snabbt eller om det tar tid.

Då tyckte jag att jag ju inte hade nåt att förlora så då frågade jag blogghjälpen om hon ville hjälpa mig att skriva. Det sa hon att hon gärna ville. Så utan att jag egentligen har förstått hur det har gått till har jag just skrivit mitt livs första blogg.

Hoppas vi hörs i morgon igen.

Sotis

Ännu en rapport från Södertälje Katthem

Hej, det är blogghjälpen på Södertälje Katthem.

Också idag ska jag rapportera från några fler av våra tidigare bloggkatter, som nu fått egna hem.

Först ut är Gullan, den svart/vita katten på bilden. Ni kanske minns att Gullan hade det svårt i början i sitt nya hem eftersom hon var så väldigt rädd. Hon hade i alla fall den nästan ofattbara turen att hamna hos en familj som inte tröttnade på henne utan som förstod att hon behövde väldigt mycket tid på sig för att bli trygg. Nu mår hon bra, leker och pratar mycket, spinner, gömmer sig inte o s v. Till och med när det kommer gäster är hon med. Husse får lyfta henne lite, men det är hon än så länge inte så förtjust i. Fast å andra sidan ärdet en del katter som aldrig vänjer sig vid att bli lyfta.

Sedan ska jag berätta om Ravelli och Ravioli. Ni kanske minns killarna som testade kattsand i Aftonbladet från katthemmet? Dessa killar fick ett kanonhem tillsammans med kattungen Goldie. Trots att hon är minst, hon har precis blivit steriliserad, är det hon som är tongivande. Och i det hemmet busas det ordentligt. Där vilar inga ledsamheter. Som tur är finns det gott om utrymme för dessa livliga katter.

Jag hoppas ni läst kommentarerna från Madonnas nya matte som står sist i inlägget från den 25 mars? Det ser lovande ut.

I morgon kommer Södertälje Katthems nya bloggatt att presenteras. Hoppas ni följer honom på samma stödjande sätt som ni hittills har följt våra andra bloggkatter. Ni märker väl att det hjälper att stödja dem?

Blogghjälpen/Kattson

Rapporter från tidigare bloggkatter

Hej, det är blogghjälpen på Södertälje Katthem.

Idag, när Madonna nyss fått ett eget hem, tänkte jag berätta lite om några av våra tidigare bloggkatter.

Först är det Rocky och Tiger ni ser på bild. De bor nu i ett radhus tillsammans med lillmatte, lillhusse och deras föräldrar. De har ett jättebra liv där de springer ut och in precis som de vill. Nyss har de varit på semester hos mattes föräldrar och det gick alldeles utmärkt det också.

Sen har vi lilla söta Berta. Ni minns lilla fina tjejen som var så rädd när hon kom till katthemmet att det inte gick att ta i henne. Efter en tid födde hon 2 ungar. Vi jobbade mycket med henne och jag minns fotfarande första gången jag fick klappa henne utan att hon rusade iväg. Och första gången hon spann istället för att fräsa. Vilken lycka! Hon har det jättebra med sin husse. Han håller just på att glasa in sin balkong så att Berta sa kunna vara ute där i vår och sommar. De stormtrivs ihop.

I morgon ska jag berätta om några tidigare bloggkatter också, men sen ska vi presentera en alldeles ny bloggkatt som nu bor på katthemmet och som behöver ett nytt, eget hem.

Katten Madonna tackar alla

Hej, det är Madonna på Södertälje Katthem.

Idag har det varit världens långaste dag. Det började förstås med världens långaste natt, då jag bara låg och tänkte på hur jag skulle få det i mitt nya hem. Igår kväll var jag så glad så jag for runt som en tornado i buren. Jag skrämde nästan slag på min kompis King (han som opererat ögonen, ni vet), fastän han är dubbelt så stor som jag.

Sen var jag ju tvungen att lugna mig lite så de andra kunde sova. Jag gick nog igenom packningslistan 100 gånger under natten så jag inte skulle glömma något. Sen tittade jag på klockan och såg att det var jättelänge tills matte skulle komma. Då tog jag en liten rundtur i buren, åt lite, tittade ut genom fönstret och försökte sen sova igen. Det gick förstås inte, så då tittade jag på klockan igen. Den hade inte rört sig.

Så där höll det på hela natten. På morgonen kom det människor hit som gav oss mat, städade, tömde lådor och lite så där. Då blev det ju lite annat att titta på, men sen mitt på dagen blev det tyst igen. Ända till klockan var över 3. Då hörde jag blogghjälpen komma. Hon kom in till mig och klappade mig och gav mig en jättestor kram. Hon frågade om jag var beredd nu. Jag svarade att jag var jättenervös, men att det var spännande på samma gång.

Efter en stund ringde det på dörren igen. Det var matte som kom. En transportbur sattes in i min bur men sedan gick matte och blogghjälpen ut och skrev papper. Först därefter kom blogghjälpen tillbaka och satte in mig i buren och bar ut mig till matte.

Jag jamade lite, för det tycker jag man ska göra. Sen tog blogghjälpen matte i handen och önskade oss lycka till och så bars jag ut till en bil. Sen kan jag inte berätta mer just nu, men jag hoppas jag får återkomma om ett tag när jag bott in mig i mitt nya hem och berätta hur jag har det.

Tack alla ni som stöttat mig under min bloggtid. Utan er hjälp hade det varit väldigt svårt att fortsätt blogga. Nu kommer nån annan att ta över. Jag vet vem, men det får blogghjälpen berätta.

Tass på er. Madonna

Katten Madonna berättar

Hej, det är Madonna på Södertälje Katthem.

Nu ska jag berätta en sak för er. Jag har ju berättat ganska många saker under min tid som bloggkatt, men idag ska jag berätta en alldeles särskild sak.

Det är nämligen så att i natt ska jag sova min sista natt här på katthemmet! I morgon kommer nämligen min matte för att hämta mig. Hon har tagit ledigt ändå tills påsken är slut för att vi ska får tid att lära känna varandra riktigt.

Gissa om det är en liten katt vid namn Madonna på Södertälje Katthem som inte kommer kunna sova så mycket i natt? Fast blogghjälpen säger att jag ska försöka i alla fall, för jag får ju inte vara alldeles uttröttad när jag kommer till mitt nya hem. Då får jag ju jättemycket att göra med att både lära känna min nya kompis, min nya matte och hela lägenheten.

Ja, försöka ska jag ju, men tankarna far ju runt i min skalle så jag blir alldeles yr. Så fort jag försöker sova börjar jag tänka på nåt nytt. Det är väl inte så konstigt. Jag ska ju få ett alldeles nytt liv.

Jag berättar mer i morgon.
Madonna

Katten Madonna berättar

Hej, det är Madonna på Södertälje Katthem.


Idag har jag lovat mina kompisar som ännu inte fått nåt hem, att jag ska göra allt jag kan för att hjälpa dem, även sedan jag flyttat. De frågade vad jag skulle kunna hjälpa dem med och då svarade jag att det finns en hel del man kan göra.

Jag vet ju t ex att det betyder väldigt mycket att nån tänker på en när man sitter här. Det man är ju inte så roligt jämt och då känns det skönt att veta att nån har en i tankarna.

Ni kanske tror att vi inte märker om nån som inte sitter i samma hus som man själv tänker på oss. Men då ska jag tala om för er, att det gör vi visst, för vi katter har telepatisk förmåga bland annat. Vi märker saker som ni människor inte kan märka.

Sen ska jag säga till min matte att hon ska säga till alla sina snälla vänner att de borde ta sig en ordentlig funderare på om de inte skulle skaffa en katt eller flera. När de har funderat färdigt och bestämt sig för att de ska skaffa en eller flera katter så ska matte åka med dem hit till Södertälje Katthem och hjälpa dem att välja ut några av mina kompisar.

Så har jag tänkt hjälpa dem. Jag kommer nog på fler sätt. Ni kanske har några tips också?

Madonna

Katten Madonne berättar

Hej, det är Madonna på Södertälje Katthem.



Nu har det blivit måndag igen. Jag tycker dagarna går långsamt. Jag har redan tänkt ut i detalj vad jag ska ha med mig till mitt nya hem. Jag har provpackat 11 gånger och allt får plats. Men så behöver jag ju sakerna här innan jag flyttar, så då får jag packa upp allt igen.

Det skulle inte förvåna mig om jag i alla fall glömmer nåt i sista minuten, men då har blogghjälpen lovat komma efter med det, om jag verkligen behöver den saken. Annars har hon föreslagit att jag kan skänka lite saker till de katter som ännu inte fått ett hem. Det var ju en bra idé. Jag ska bara tänka ut vad det skulle kunna vara.

Undrar förresten hur jag ska åka hem. Det finns de som har cyklat hem med kattkorg på pakethållaren härifrån katthemmet. Men det var ju på sommaren förstås. Jag hoppas min matte kommer med en bil, även om jag egentligen inte tycker om att åka bil. Men annars kanske man fryser och det vore ju inte så bra. Om inte hon har en bil så ska jag fråga blogghjälpen om inte hon kan skjutsa oss hem. Hon har nog inte så mycket annat för sig i alla fall.

Berättar mer i morgon.

Madonna

Katten Madonna berättar

Hej, det är Madonna på Södertälje Katthem.



Nu har jag fått ännu en kompis i min bur. Hans familj blev allergisk och då fick han komma in här på katthemmet så fort det fanns en plats ledig. Fast han fick vänta ganska länge innan det fanns plats för honom. Han har suttit i karantän ett tag, som alla katter gör när de kommer hit. Han har berättat att det var jättetrist där inne, för han hade ingen att prata med. Och han är ganska mycket för att snacka, så jag förstår att det blev långtråkigt för honom.

Nu sitter vi i alla fall alla tre i buren och har ganska trevligt. Det är kul att ha 2 kompisar. Jag har berättat för dem att jag ska flytta till ett eget hem där jag får en annan kompis. De tycker det är kul för min skull, men skulle så klart vilja ha ett eget hem de också.

Jag brukar trösta dem och säga att de kommer att få det, för blogghjälpen har sagt att på Södertälje Katthem ger man sig inte innan man hittat ett hem till alla katter. Ibland tar det lite tid, men vi blir ju väl omhändertagna här under tiden i alla fall. Ingen kastar ut oss och ingen är elak mot oss.

När de hört det brukar de bli lite gladare, och det är bra.

Madonna

Katten Madonna berättar

Hej, det är Madonna på Södertälje Katthem.



Idag har det varit full fart här på katthemmet. Det har varit årsmöte. Det betyder att många människor som är medlemmar i Södertälje Katthem har varit här.

Såna dagar är väldigt bra, för före och efter mötet kommer det alltid in många människor till oss och pratar och gosar med oss.

Idag har ju jag varit lite splittrad, eftersom jag ligger och funderar på min framtid, men för andra katter som ännu inte fått nåt hem, är det väldigt bra att många kommer hit.

Innan årsmötet var blogghjälpen och flera andra snälla människor från katthemmet på nåt som heter Medborgardagen i Södertälje Stadshus. Där presenterade de oss och berättade vad vi gör och så sålde de vår fina kattkalender. Det gick jättebra och vi hoppas att det innebär att det kommer jättemånga människor hit i morgon på öppet hus. Nu fick ju ännu fler veta att vi finns, vad vi gör och när vi har öppet.

Vi håller tassarna för alla katter här på katthemmet som ännu inte fått nåt eget hem.

Madonna

Katten Madonna berättar

Hej, det är Madonna på Södertälje Katthem.

Nu har det gått en hel natt sen jag fick veta att jag fått en intresseanmälan. I morse var blogghjälpen här och jobbade. Då berättade hon för mig att hon var på hembesök i mitt nya hem igår kväll.

Hon berättade att min matte haft katter i hela sitt liv, men hon har inte haft så många katter. Det berodde på att de blivit gamla, mellan 18-20 år, förutom den som gick bort nyligen som bara var elva år. Det tycker både blogghjälpen och jag låter jättebra. Det betyder att det inte är nån slit-och-slängmatte. Jag kommer nog att få bo hos henne hela mitt liv.

Blogghjälpen berättade också att det finns flera klätterställningar i min nya lägenhet. En av dem går nästa ändå upp till taket, och matte har skruvat fast den ordentligt i väggen så att den inte ska kunna ramla och göra oss illa.

Nu är det så att matte jobbar på dagarna och i värsta fall kan hon inte hämta mig förrän till påsk, för hon vill vara hemma första dagarna jag är i mitt nya hem. Fast det gör inget. Jag väntar så gärna, för jag tror jag kommer att få ett kanonhem.

Vi hörs i morgon.

Madonna

Katten Madonna berättar

Hej, det är Madonna på Södertälje Katthem.



Idag kan jag bland annat berätta att mina kompisar skulle avlivats om de levde när förra matten kom hem, har åkt till sitt nya hem. De var jätteglada, fast de tyckte så klart det var lite pirrigt också.

Sen ska jag berätta en annan sak. Det var riktigt svårt att inte berätta det här först, men jag ville hålla er på halster ett tag. Fast nu kan jag inte hålla mig längre: JAG HAR FÅTT EN INTRESSENAMÄLAN! Min nya matte skulle titta på en kattkompis till sin katt. Hon i sin tur hade mist sin kompis för en tid sedan och hon var jätteledsen för det.

Blogghjälpen visade henne runt och berättade om oss katter. De stannade ganska länge framför min bur och jag hörde att blogghjälpen sa att jag var hur gullig som helst, och så berättade hon om min bakgrund lite grann. Sen gick de vidare till ett annat rum.

Men efter ett tag kom de tillbaka till min bur. Då sa blogghjälpen att om hon tvättade händerna med handsprit kunde hon få gå in i buren och klappa mig. Det gjorde hon. Jag tyckte jättemycket om att bli smekt av henne och ville aldrig att hon skulle gå. Men det måste hon ju göra till sist.

När hon skrivit intresseanmälan kom hon tillbaka till mig och sa god natt.

Jag berättar mer i morgon. Jag kommer nog inte sova en blund i natt!

Madonna

Katten Madonna berättar

Hej, det är Madonna på Södertälje Katthem.



Idag kan man säga att det har varit en sån där mellandag. Det är det ju ganska ofta när man bor på ett katthem, för det kan ju inte hända lika mycket här som det gör i ett eget hem.

Människorna som hjälper oss här har ju så många att ta hand om. Oftast är det ett femtiotal katter som alla behöver hjälp. Då förstår ni själva att det inte finns så mycket tid över för varje katt.

Jag skulle så klart vilja att det fanns många människor här jämt så att det var nån som var inne i min bur hela tiden och gosade. Men det får nog vänta tills jag får ett eget hem. Och kanske är det lite tokigt att tänka sig att mina nya människor skulle ha tid att gosa med mig dygnet runt varenda dag. Men drömma kan man ju.

I morgon är det öppet hus mellan 17-19. Hoppas det kommer många hit då. På lördag är det Medborgardag i Stadshuset i Södertälje. Då ska Södertälje Katthem vara där också och tala om att vi finns och vad vi gör. Hoppas många får upp ögonen för oss då också. Kommer du dit?

Madonna

Katten Madonna berättar

Hej, det är Madonna på Södertälje Katthem.

Jag har fått en ny burkompis. Han heter the King. Det är en lite äldre herre. Han är stor, svart, lite långhårig och väldigt trevlig. Vi trivs jättebra ihop.

När the King kom till katthemmet mådde han inte så bra. Han hade en böld på bakbenet. När det är så misstänker man alltid att det kan vara cancer, så bölden opererades bort och man skickade den på analys. Dessbättre visade det sig att den var ofarlig, men den måste ändå känts obehaglig för honom.

Som om inte det var nog var han jätteinfekterad i ögonen. Han kunde knappt öppna ögonen. De fick tvättas flera gånger om dagen och så skulle han ha medicindroppar också. Blogghjälpen har berättat att han var hur snäll som helst när man gjorde det, trots att det ju måste varit väldigt obehagligt. När infektionen lagt sig lite såg man att den berodde på att hans ögonfransar växte inåt och låg och skavde på ögat. Det var därför han knappt kunde öppna ögonen. Tänk att gå utomhus som han gjorde innan han kom hit utan nånstans att ta vägen om man inte kan öppna ögonen.

Nu är the King opererad också i ögonen och allt har gått jättebra, så nu mår han finfint. Precis som jag. Han väntar också på ett eget hem. Precis som jag.

Madonna

Katten Madonna berättar

Hej, det är Madonna på Södertälje Katthem.



Tror ni att det är självklart att alla ska ha ett bra liv? Jag har tänkt en del på det idag och kommit fram till att det kanske inte är självklart. Men det måste väl ändå vara så att det är det man strävar efter?

Eftersom jag är en katt, så tänker jag ju främst på katter. Men egentligen gäller det ju alla levande varelser. Vem mår egentligen bra av att göra andra illa? Jag tror ingen mår bra av det, men ändå så är det en del som skadar andra.

Då har jag tänkte så här: om man samlade alla som skadar andra och talar om för dem att det vore mycket bättre att man var snäll mot alla så skulle alla må bättre. Skulle det inte vara bra att starta en sån rörelse? En vara-snällrörelse.

Jag tycker det är konstigt att inte nån tvåbening har tänkt starta en sån rörelse. Eller det kanske de har, men inte haft nån framgång. I så fall tycker jag man skulle försöka igen. För jag tror att alla skulle må bra om alla tänkte så. Vad tycker ni?

Madonna

Katten Madonna berättar

Hej, det är Madonna på Södertälje Katthem.



Idag har det varit öppet hus på katthemmet. Mina människor kom inte idag heller. Det var inte så många där överhuvud taget, men två av mina kompisar fick i alla fall en intresseanmälan. Ni kanske minns att jag berättade om de två katterna som bodde i en lägenhet där matte hade åkt utomlands. När kompisen hon anlitat inte kunde ta hand om katterna längre sa ägaren att hon skulle lämna dem i lägenheten och om de fortfarande levde när ägaren kom tillbaka skulle hon låta avliva dem då. Som tur var kontaktade kompisen katthemmet istället för att avliva dem och idag fick de två en intresseanmälan.

Trots att det inte var jag som fick en intresseanmälan är jag jätteglad för deras skull. Jag tycker de är värda ett bra hem efter allt de varit med om.

Blogghjälpen säger att jag också är det efter allt jag varit med om, men hon tror att jag snart får ett kanonhem. Vi fortsätter jobba på det säger hon. Vi ger inte upp förrän jag har en bra hem.

Vi hörs i morgon.

Madonna

Katten Madonna berättar

Hej, det är Madonna på Södertälje Katthem.

Blogghjälpen har sagt att jag snart ska få tillbaka min blogg helt och hållet, men hon har frågat om jag kan låna ut den lite för att berätta om lilla My. Det är klart att man ställer upp för en kattkompis som kan vara i nöd.

Flera kattvänner, inte bara de som jobbar på katthemmet, gör en fantastisk insats för att spåra lilla My. Känner jag dem rätt så kommer de inte att ge sig förrän vi vet allt om henne och helst även har henne hos oss. Om det inte är så att hon har det bra i nåt annat hem förstås.

Det känns väldigt viktigt att vi får vetskap om vad som hänt henne. Vi gör lite framsteg varje dag, men än har inte det stora genombrottet inträffat, d v s när vi vet allt om hennes öde.

Under tiden måste allt fortsätta som vanligt på katthemmet. I morgon är det t ex öppet hus mellan 15-17. Tänk om min människa kommer då? Fast när man hör om lilla My blir man ju lite betänksam. Men blogghjälpen säger att det dessbättre är väldigt ovanligt att våra katter far illa. Vi måste tänka positivt och hoppas på det bästa för alla katter.

Madonna

Katten Madonna berättar

Hej, det är Madonna på Södertälje Katthem.

Först vill blogghjälpen tacka för alla starka reaktioner på gårdagens blogg. Den handlade ju om att en av våra katter , vi kan kalla henne lilla My (fast det heter hon inte egentligen) kan vara i riktig knipa. Om nån tror att ärendet avslutats så tror ni fel.

På Södertälje Katthem ger man sig inte så lätt om man misstänker att en katt inte hanteras väl. Här sker detektivarbete på högsta nivå. Jag frågade blogghjälpen vilken känsla som var värst: ilskan, besvikelsen, sorgen eller känslan av att inte kunna göra mer än de redan gör. Hon kunde inte svara på det.

Jag har lovat blogghjälpen att inte säga så mycket mer än så idag om detta, men vi vill att alla ska veta att ärendet inte är avslutat. Vi kommer att berätta mer så snart vi kan.

Även om det inte är så roligt att sitta här, så måsta jag ju jama att det är betydligt bättre än att få en matte som bär sig åt på det här sättet.

Så alla som läser det här: fortsätt hålla tassarna för vår kompis.

Jag berättar mer i morgon.

Madonna

Katten Madonna berättar

Hej, det är Madonna på Södertälje Katthem.



Idag har det varit väldig aktivitet må ni tro. Inte för min egen del, men för en annan katts räkning.

Nån fick reda på att en av våra kompisar som lämnade katthemmet får några år sedan, hade dumpats på ett ställe. Då var det flera här som blev både arga och ledsna. Det står nämligen i det avtal alla måste underteckna för att få köpa katt av oss, att om man måste göra sig av med katten ska Södertälje Katthem kontaktas först så att alla är överens om vad som ska ske.

Den här ägaren har inte kontaktat katthemmet och dessutom går det inte att nå henne. Men bara misstanken att katten for illa gjorde att många engagerade sig i att försöka hitta henne. Dessutom kontaktades en person som har köpt flera katter från oss. Hon hade möjlighet att åka med blogghjälpen för att leta efter katten. Så det finns verkligen djurvänner också.

Tyvärr har de inte hittat henne ännu och risken finns att något har hänt. Det finns bl a lodjur i trakten och de är inte snälla mot katter. Vi håller tassarna allihop att de ska hitta henne så hon får komma hit och få ett nytt hem. Ett hem där hon inte blir dumpad av nån dumsnut.

Bra om ni alla hjälper till att hålla tassarna.

Madonna

Katten Madonna berättar

Hej, det är Madonna på Södertälje Katthem.



Nu ska det snart vara möte med katthemmets PR-Sponsorgrupp. Det tycker jag är bra, både för att blogghjälpen kommer hit då och för att det behövs människor som hjälper oss att få in pengar och annat. Idag ska de prata om vad de ska göra i vår. Det kommer att bli flera evenemang där vi är med. Fast jag får inte vara med själv, och det tycker jag är bra. Jag vill ju vara med mina människor och inte en massa okända.

Jag vet ju inte om jag får några egna människor i vår, men jag hoppas. Blogghjälpen tror att när våren kommer så kommer människor att inse att de behöver en katt, eller fler. Om det drar ut för länge i tiden så säger hon att vi får hitta på nåt. Jag vet inte vad det är vi ska hitta på, men nåt blir det nog, det tror jag.

Fast hon säger också att vi måste hitta ett bra hem. Inte nåt slit-och-slänghem som hon kallar det. Såna vill vi inte veta av på katthemmet och vi förstår heller inte hur de kan existera. Hon brukar undra om de slänger ut sina barn också, de som slänger ut katter.

I morgon berättar jag mer.

Madonna

Katten Madonna berättar

Hej, det är Madonna på Södertälje Katthem.



Idag har det varit ganska lugnt på katthemmet. Det är många katter som står på kö för att få komma in hit, men eftersom det inte är så många som köper katter nu, så kan vi inte ta in fler.

Sånt borde de som kastar ut eller flyttar från sina katter tänka på. Fast de struntar väl i hur vi har det.

Vi hade storstädning i vår bur idag. Jag hjälpte till så gott jag kunde, men det verkade nästan som om de hade tyckt det var bättre att jag inte hjälpte till. Det förstår jag inte. Jag tycker ju att det underlättar om man hjälps åt, så jag struntade i att de sa åt mig att gå åt sidan. Jag var med hela tiden och visade hur de skulle göra. Det kan ju vara svårt för människor att veta hur vi katter vill ha det i buren och vad kan väl då vara bättre än att få råd och tips från en katt?

Nåjam, till slut blev det väl bra ändå. Nu får det väl vara så i en vecka till nästa gång det blir storstädning. Då får jag vara beredd på att hjälpa dem igen. Men det gör jag så gärna.

Vi hörs i morgon

Madonna

Katten Madonna berättar

Hej, det är Madonna på Södertälje Katthem.



Ikväll har blogghjälpen varit här på katthemmet. Det var styrelsemöte och då talade de om vad de kan göra för oss katter.

Bland annat är det ju den där konserten i S:t Jacobs Kyrka i Stockholm på måndag. Där är det ju väldigt bra om många kommer så att det verkligen märks att många bryr sig om katter.

Sen är det något som heter Medborgardag i Stadshuset i Södertälje den 20 mars. Då ska människor från Södertälje Katthem vara där för att berätta om oss och hur man jobbar för att vi ska få nya hem. Kanske går det att hitta några som vill och kan ta hand om en eller flera katter där och kanske några som vill komma och jobba hos oss också. Det behövs alltid folk här. Ju fler desto bättre.

Innan blogghjälpen gick hann vi leka lite med röda pricken också. Det är en förarglig prick. Den bara smiter iväg hela tiden. Men jag ska nog fånga den en vacker dag och se till att den inte kan smita igen.

Vi hörs i morgon.

Madonna

Katten Madonna berättar

Hej, det är Madonna på Södertälje Katthem.



Idag har det varit öppet hus, men det kom inte så många besökare. Det berodde nog mest på att vi bor granne med en skola. I den skolan anordnades val för människor som bor i ett annat land. Det kom så många människor till det valet, att polisen var tvungen att stänga av infarten till skolan och katthemmet. De som skulle in där fick ställa bilen långt borta och sen gå fram till oss. Därför var det nog en del som hade tänkte besöka oss som inte kunde göra det. Hoppas de kommer på torsdag istället.

Då fick jag ju lite tid över att tänka på en del saker. Eftersom det var val för de där människorna så kom jag att tänka på att jag tycker att det skulle ordnas val för oss katter också. Då skulle jag rösta bort alla som var dumma mot katter. Istället skulle de som tog väl hand om djur få makten. Sen skulle det finnas många katter i regeringen också. Vi skulle se till att alla katter och andra djur hade det bra. Och så skulle vi lagstifta om att alla katter ska ha god mat, mycket gos och kel.

Alla som var dumma mot djur skulle sitta i finkan så då skulle det inte behövas några katthem. Där skulle det istället finnas semesterhem för katter vars ägare reste på semester. Det skulle vara fullt med snälla människor på semesterhemmen dygnet runt, som skötte oss katter.

Tänk vad kul vi skulle kunna ha det om det blev så.

Madonna

Katten Madonna berättar

Hej, det är Madonna på Södertälje Katthem.



I morse talade jag med blogghjälpen lite. Det är inte så vanligt att hon är på plats på lördagar men idag var det lite ont om folk så då fick hon rycka in. Det är många här på katthemmet som hjälper oss må ni tro, men det skulle behövas ännu fler. Det bästa för oss vore ju om det fanns folk här hela dagen så vi hann gosa ordentligt, men det går ju tyvärr inte. Vi får vänta med gosandet tills vi får egna hem. Fast en del gos hinner man ju med här också.

Blogghjälpen berättade i alla fall att det kommit in fler katter i karantän som hade blivit frånflyttade. Kan ni förstå hur man kan flytta från sina katter? Det kan varken blogghjälpen eller jag. Det var nog tur att jag fanns på plats för att lugna blogghjälpen, för hon blir så arg när sånt händer. Hon tycker det är så ynkligt att göra så. Har man tagit ansvar för ett djur så har man. Då kan man inte bara flytta ifrån det eller slänga ut det.

I morgon är det öppet hus. Då hoppas jag att det kommer nån som är beredd att ta ansvar för mig resten av mitt lilla liv. Blogghjälpen tycker att både jag och mina kompisar här är värda det.
Madonna

Katten Madonna berättar

Hej, det är Madonna på Södertälje Katthem.

Idag har det varit lite rörigt här på katthemmet. En av mina kompisar är jätterädd av sig. Hon springer iväg så fort nån närmar sig och vågar inte bli klappad. De som jobbar här brukar vira in handen i en stor handduk innan de klappar henne, för hon är så rädd att hon bits.

Nu var det så att en av våra snälla människor tyckte att hon behövde lite sällskap. I en annan bur fanns två killar, Randolf och Grålle. Då flyttade man över Randolf till den här rädda katten, men då blev stackars Grålle alldeles hysterisk. Tanken var att man skulle se hur det gick med Randolf och den rädda katten innan man flyttade över Grålle också. Men eftersom Grålle blev så ledsen var man tvungen att flytta tillbaka Randolf med detsamma.

Sen satte man in en transportbur till den rädda katten och la lite mat i den. Då gick hon in och så stängde man dörren och bar in den till Randolf och Grålle.

Efter en stund gick den rädda katten ut. Randolf och Grålle nosade lite på henne och hon nosade tillbaka. Nu visar det sig att det går jättebra med alla tre. Randolf och Grålle är glada att vara tillsammans igen och den rädda katten gör framsteg.

Det är inte utan att jag känner igen mig. Jag tror den rädda katten kommer att bli en riktig myskatt också, bara hon får lite tid på sig.

Madonna

Katten Madonna berättar

Hej, det är Madonna på Södertälje Katthem.



På vårt katthem finns det lite olika slags burar. Den jag har bott i sista tiden har varit en som är precis vid ingången till kattavdelningen. Där måste alla som ska in till oss katter passera. Det är jättebra för då har jag haft jättekoll på vilka som kommer och vilka som går. Dessutom stannar ju nästan alla vid min bur först.

Enda nackdelen med den här buren har varit att det inte finns nåt fönster på den. Det betyder ju att jag inte har kunnat kontrollera vad som sker utanför katthemmet.

Idag har jag och Sofie, min deppiga kompis, fått byta bur. Och nu har vi fått en bur med fönster. Jag har suttit innanför fönstret hela eftermiddagen för att kolla allt som händer där ute. Visserligen är det inte så himla mycket som händer där, för det är skog utanför, men lite fåglar har jag sett och nu i kväll såg jag också snöflingor. Det kanske inte alla tycker är så intressant, men jag tyckte det var jättekul att upptäcka allt där ute.

Jag ska berätta mer i morgon.
Madonna

Katten Madonna berättar

Hej, det är Madonna på Södertälje Katthem.



Nu är det jag som bloggar igen. Viktor tackade mig så mycket för lånet av bloggen och jag sa att han kunde få låna en igen om han behöver. Fast då sa han att jag nog behöver den bättre nu, så att folk förstår att jag behöver ett eget hem också.

Egentligen var det ju lite tråkigt att det inte var jag som skulle till djurdoktorn med blogghjälpen den där dagen, för då kanske det hade varit jag som fått bo där. Men då sa blogghjälpen att hon inte är så säker på att det skulle gått lika bra, för jag är en annan typ av katt, med andra egenskaper än de Maggan har. Och det är nog riktigt, jag kanske inte går så bra ihop med vilken katt som helst.

Det var i alla fall kul för Maggan att hon fick ett hem. Jag har jobbat med Sofie, min deppiga burkompis, under tiden. Hon är fortfarande lite ledsen över att inte vara en älskad katt i sin förra familj, men jag har berättat för henne att det tyvärr finns väldigt många såna katter här på katthemmet. Men så småningom brukar alla få ett hem i alla fall, och oftast går det bra där.

Jag berättar mer i morgon.

Madonna

Katten Viktor lånar Madonnas blogg

Hej, det är Viktor. Nu ska jag blogga för sista gången, för i morgon ska Madonna få tillbaka sin blogg.

Efter att ha läst gårdagens blogg kanske många tycker att jag är väldigt egoistisk som inte kunde acceptera Bruno. Men då ska jag berätta för er vad som hände för ungefär 2 veckor sedan.

Blogghjälpen hade varit på katthemmet och sen skulle hon åka med en katt till djurdoktorn. Sen kom hon hem. Och vet ni vad hon hade med sig? Jo, den där katten som varit hos doktorn! Jag trodde jag skulle tappa svansen.

Men eftersom matte vet vad jag tycker om andra katter sa hon att Maggan skulle få vara i ett rum och att hon skulle åka tilbaka till katthemmet när hon var färdigmedicinerad, så jag behövde inte vara orolig.

Då blev jag ju lugnare. Senare på kvällen skulle matte gå in till Maggan. Även om jag så klart inte alls tyckte om att hon var i mitt hus, så tyckte jag att jag skulle gå med matte in och titta på henne. Matte såg jätteförvånad ut, men sa inget. Hon klappade bara mig och Maggan.

Nästa dag följde jag med in till Maggan igen. Då lät matte dörren stå öppen och Maggan kom ut i de andra rummen. Då ryggade jag tillbaka och sa till matte att jag ville gå ut. Härinne kunde man ju inte vara.

Eftersom det var ganska kallt ute så kom jag snart in igen. Då började Maggan jaga mig. Det tyckte jag inte alls om utan jag fräste åt henne ordentligt. Då tog matte upp henne och sa att hon inte skulle göra så där, för då blir Viktor irriterad.

Lite senare på dagen satt jag på köksbordet och läste tidningen med husse. Då kom matte med Maggan i famnen och sträckte fram henne mot mot. Då sträckte jag mig fram och slickade Maggan på nosen. Då blev matte så paff så hon höll på att tappa Maggan.

Sen satte matte ner Maggan på golvet och jag hoppade efter. Då gick jag in i badrummet, men då kom hon farande efter mig igen, så jag fräste ifrån ordentligt. Då sa matte till henne igen att hon inte fick göra så där.

Sen höll vi på så där ett tag, men nu verkar Maggan ha fattat att jag inte tycker om att bli jagad och då tycker jag att hon är ganska trevlig. Fast bara ganska.

På kvällarna när vi tittar på TV så får jag ligga i mattes knä precis som jag brukar och Maggan får ligga bredvid. Så häromdagen sa matte att eftersom vi var snälla mot varandra och Maggan har slutat att jaga mig så fort jag rör mig, så får hon stanna här. Hon behöver inte åka tillbaka till katthemmet.

Jag måste erkänna att det känns lite kul, samtidigt som det är ovant. Men matte håller på och kelar jättemycket med mig och talar om att hon tycker minst lika mycket om mig nu som innan Maggan kom.

Som slut på mitt lilla inlägg lägger jag in en bild från idag där jag tvättar Maggan på huvudet.

Nu ska jag gå ut en stund. Maggan får inte gå ut ännu, för hon vet ju inte var hon bor. Hon kanske får gå ut om några månader säger matte.

Tass till alla kattbloggare från Viktor!

Katten Madonna lånar ut sin blogg till Viktor

Hej, det är Viktor igen. Igår berättade jag ju om mig själv och idag ska jag berätta vad som hände mig för några år sedan. Det är en sak som har med Södertälje Katthem att göra, nämligen.

Jag var hemma som vanligt. Dagen började bra. Mat, gos, utevistelse precis som det brukar vara. Men sen på kvällen! Oj, oj, oj. Då kom matte hem från katthemmet. Hon hade med sig en bur. Jag gick förstås fram och kollade vad som var i buren. Jag tror aldrig jag blivit så paff i hela mitt liv. Det satt en stor katt i den!

Jag tittade på matte. Det måste vara ett misstag? Du ska väl åka iväg med den igen, sa jag. Men då sa matte att den katten inte hade nåt hem och eftersom vi har både plats och tid för en katt till så tänkte vi att han skulle få bo här. Jag trodde inte jag hörde rätt. Bo här! I mitt hem? Kommer aldrig på fråga sa jag.

Dagarna gick och den där Bruno, som han hette, försökte ställa sig in på alla möjliga och omöjliga sätt. Men jag var orubblig. Det fanns bara en sak som gällde: han skulle UT.

Under hela tiden han var hos oss gick jag inte in i huset. Matte fick bära in mig. Då gick jag direkt in i badrummet och satt där tills jag bars in i sovrummet. Efter ett tag förstod till och med matte att det här inte skulle gå. Vet ni vad hon gjorde då? Jo, hon ringde till nån som hetter Djurkommunikatör, så hon kom hem. Hon skulle tala med mig.

När hon talat färdigt gick hon och skvallrade för matte vad jag hade sagt. Hon berättade att hon jobbade som djurkommunikatör sen 8 år och hade 3-4 kunde i veckan. Hon brukade alltid inleda med att fråga om man ville tala med henne. Hon sa att det var första gången nån hade sagt till henne att han inte ville tala med henne. Men det ville jag ju inte. Jag hade inget att säga till henne.

Hon sa till matte att jag hade sagt att Bruno måste ut härifrån för jag mådde så dåligt av att ha honom här. Det förpestade hela min tillvaro. Då sa djurkommunikatören att det kanske var jag som skulle ut. Då svarade jag att om Bruno stannar så flyttar jag.

Efteråt tog matte in mig i badrummet och sa att hon förstod att jag mådde dåligt av att Bruno bodde hos oss och att hon skulle lösa detta. Men det kanske kommer att ta lite tid, sa hon, för vi skulle aldrig kasta ut dig och vi kommer heller aldrig att kasta ut Bruno innan vi hittat nåt annat bra hem åt honom. Nåjam, det fick väl gå, bara jag visste att han skulle ut. Matte ville nämligen inte att han skulle komma tillbaka till katthemmet, för katter som kommer tillbaka dit brukar bli så ledsna.

Istället började hon söka efter ett bra hem, och efter en tid hade hon hittat det. Så då fick Bruno flytta. Idag har han det jättebra i ett annat hem.

I morgon ska jag berätta en annan sak för er. Det blir nog min sista blogg, för sen måste Madonna få tillbaka den.

Vi hörs

Viktor