Hej, det är jag Anastasia på Södertälje Katthem.

Idag på morgonen har ni kunnat läsa en blogg från min kompis Pärlan. Hon har fått det jättebra verkar det som. Tänk om jag kunde få ett eget hem också. Vad glad jag skulle bli.

Som jag började berätta igår så har jag haft ett eget hem. Fast jag vet egentligen inte om man ska kalla det för hem. Ett riktigt hem blir man väl inte utkastad från? Om man inte är dum förstås, och det har inte jag varit. Jag har gjort så gott jag kunnat. Fast det räckte visst inte för min gamla familj.

Kan ni förestålla er hur det känna att plötsligt inte ha ett hem, inte få nån mat, frysa, bli illa behandlad av människor som ser en springa omkring? Det är ingen rolig känsla, det kan jag tala om. Jag vet. Jag ska berätta mer om det sedan.

Anastasia