En katt på Södertälje Katthem bloggar

måndag 8 februari 2016

Idag kommer en liten kompis blogga från katthimlen

Jag var bara en liten katt.

Ingen ville ha mig när jag föddes. Jag letade mig fram till ett hus där det fanns många andra katter. Jag fick komma in där. Jag fick mat. Samma mat som hundarna fick. Det smakade inte bra, men det var det enda som fanns, så vi katter åt det eftersom vi var så hungriga. Det fanns mångdubbelt fler katter än hundar i huset så det var konstigt att inte hundarna fick kattmat istället.

Det flyttade in fler och fler katter. En dag kom några som hette länsstyrelsen på besök. De sa åt människan vi bodde hos att han måste göra sig av med oss. Om han inte gjorde det skulle vi avlivas. Människan sa att han inte hade råd att låta en veterinär avliva oss, utan vi skulle bli skjutna.

Jag var rädd. Jag mådde dåligt. Jag var några år, men det kunde ingen tro eftersom jag var så liten. Får man inte bra mat växer man inte som man ska. Katter ska ha kattmat och inte hundmat. Vi kan bli väldigt sjuka om vi inte får i oss ett ämne som heter taurin som finns i kattmat.

Människan fick hjälp att kontakta flera katthem. De hjälptes åt att ta hand om oss. Även de som från början var utsedda att bli skjutna fick hem. Bland dom fanns en dräktig hona. Om hon hade blivit skjuten hade hennes ungar levt kvar i magen en lång tid efter att hon dött. Jag vet att hon födde sina ungar i lugn och ro på katthemmet igår.

Jag fick först komma till katthemmet. Där blev jag undersökt av en veterinär. Man sa att jag kanske hade en chans att överleva, men att jag var väldigt sjuk. Man var förvånad över att inte ägaren sett hur sjuk jag och flera av mina kompisar var. Inte ens skadan i mitt öga hade han sett. Eller velat se.

Jag fick komma till ett jourhem där jag fick lugn och ro, bra mat, mediciner och mycket kärlek. För första gången i mitt liv kände jag att jag betydde nåt för nån. Nån såg hur jag mådde och brydde sig om det.

I lördags märkte de att jag mådde sämre. Jag fick åka till ett djursjukhus. Tanken var att jag skulle bli inlagd och få hjälp. Veterinären som undersökte mig tog nya prover. Sen sa hon att jag hade så många skador och sjukdomar så det skulle inte vara humant att låta mig fortsätta kämpa. 

Alla inblandade blev väldigt ledsna, men förstod att jag bara skulle lida om jag inte fick somna in. Chanserna att jag skulle bli frisk bedömdes som obefintliga. 

Jag somnade in lugnt och stilla, omgiven av människor som behandlade mig med omtanke. Jag blev inte skjuten till döds. Den lilla turen hade jag i alla fall. 

Jag vet inte varför jag inte fick nån chans till ett bra liv. Jag var snäll och det enda jag ville var att bli älskad och få bo hos människor som tog väl hand om mig och gav mig vad jag behövde. Jag hade inga stora krav.

Nu önskar jag två saker.

Först att alla mina kompisar som bor på olika katthem, klarar sig. En av dom som kom till mitt katthem tillsammans med mig var så sjuk redan när han kom, att man åkte direkt till djursjukhuset med honom. Det borde ägaren gjort för länge sen. Då var det för sent även för honom, för det gick inte att rädda honom.  Han hade 33,7 i temp bland annat. Vi träffas säkert där uppe, han och jag. Flera av de andra är också sjuka och några är dessutom dräktiga. Hoppas de hinner få krafter nog att föda fram sina ungar. En av dom ligger inne på djursjukhuset just nu och får dropp som stärker henne inför förlossningen. Jag kan bara hoppas att alla blir friska och får leva det liv jag aldrig fick leva.

Sen önskar jag att nån, eller alla, som har tankar på att inte låta kastrera sin katt, tänker om och tar hand om nån eller några av de över 100 000 hemlösa katter som finns i landet istället. Om det skulle ske har inte mitt lilla liv varit alldeles förgäves. 

Det blev min historia. Jag var bara en liten katt.

söndag 7 februari 2016

Katten Miranda på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Miranda på Södertälje Katthem.

Nu har jag tagit tass om öppet hus, loppis och fika igen. Det gick förstås bra. Snälla människor hjälpte till med allt.

Hälsoansvariga och blogghjälpen fick åka till djursjukhuset igen med 2 kompisar som inte mår bra.  De har nyligen kommit in till katthemmet och de är dräktiga. Om man är sjuk och svag är det inte så lätt att föda fram ungar. I morgon ska de tillbaka till djursjukhuset för att ultraljudas. Då hoppas vi få se hur fostren mår, och om de lever överhuvud taget.

Har man fått dålig mat och mår allmänt dåligt måste man vara försiktig med vad man gör. Vi hoppas komma med bra nyheter framöver.

lördag 6 februari 2016

Katten Miranda på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Miranda på Södertälje Katthem.

 Idag är det mycket att göra igen. Det är ju öppet hus med loppis och fika i morgon igen.

Tyvärr är en av loppischeferna sjuk. Hon har fått en förkylning som är jamarjobbig. Vi katter tänker på henne och hoppas hon snart mår bra igen.

Den andra loppischefen måste jobba på annat håll! Har ni hört? Man tycker ju att de som jobbar ideellt för hemlösa katter borde få lön ändå, eller hur?

Men som tur är finns det andra snälla människor som ställer upp, så allt kommer gå jamarbra ändå.

fredag 5 februari 2016

Katten Miranda på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Miranda på Södertälje Katthem.

Det har varit en jobbig vecka. Jag vill ju inte belasta er med en massa tråkigheter som händer på katthemmet i alltför hög grad, så därför berättar jag bara ibland om sånt.

Men just nu har vi många katter som inte mår bra. Inte för att de bor på katthemmet, utan för det som hänt dom innan de kom hit. Vi blir alltid ledsna när nån inte mår bra och vi inte kan göra så mycket för dom, annat att ge dom lugn och ro, värme, bra mat och mediciner när det hjälper. Vi tänker på dom dygnet runt. Jam undrar varför deras tidigare människor inte gjorde det?

torsdag 4 februari 2016

Katten Miranda på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Miranda på Södertälje Katthem.

Idag ska jam beställa saker från Amerika. Det har inget med det där presidentvalet att göra! Det är helt andra saker jam ska beställa. Presidenterna får de behålla.

Det är konstigt att det finns många bra saker som kan behövas på ett katthem, som inte finns att köpa i vårt land men som finns i andra länder. Det tycker jam är underligt.

När jag fått ett eget hem och bott in mig, kanske jam ska börja importera bra kattsaker till vårt land. Firmanamnet har jag redan tänkt ut: Mirandas Jamarbra Kattsaker, MJK. Tror ni det skulle bli bra?

onsdag 3 februari 2016

Katten Miranda på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Miranda på Södertälje Katthem.

Idag har jag inte så mycket att berätta egentligen. Är så klart upptagen med förberedelserna inför morgondagens öppet hus, men det kommer ordna sig.

Annars kan jag berätta att vi har många kompisar i vår karantän nu. En del mår inte alls bra. Det är det tråkiga när man får in katter som inte fått hjälp i tid. När de  äntligen får hjälp behöver de jättemycket hjälp.  Vi gör så gott vi kan, men nog gör det ont att se en katt som inte alls mår bra. Och oftast är det helt i onödan.

Det borde inte behöva vara så. ALLA katter har rätt till ett bra hem där de får kärlek, omvårdnad, god och lämplig mat och allt annat en katt behöver. Men så är det tyvärr inte alltid.

tisdag 2 februari 2016

Katten Miranda på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Miranda på Södertälje Katthem.

Idag var blogghjälpen här på förmiddagen. Vi snackade lite och så tog hon en ny bild på mig. Hon säger att hon tycker jag är så vacker med alla skiftningar i min päls. Hon tycker också min päls är len och fin. Sånt är kul att höra tycker jam.

Alla vi katter på katthemmet är ju ID-märkta innan vi åker till ett nytt hem. Sen betalar vi och sköter om registrering av oss katter på SKK, Svenska Kennelklubben. Tyvärr är inte alla andra katter ID-märkta och dessutom är det många kattägare som har ID-märkta katter som inte är registrerade.

Det vore toppen om ni kan fråga ALLA kattägare ni känner om deras katter är märkta OCH registrerade. Det är jätteviktigt.

Läs om ID-märkning genom att klicka på länken!