En katt på Södertälje Katthem bloggar

söndag 12 mars 2017

Katten Nina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Nina på Södertälje Katthem.

 Idag har blogghjälpen varit här en kort stund. Hon hade lite bråttom för hon och vår snälla revisor skulle åka till den snälla tjejen som sköter vår bokföring.

De kom fram till lite bra saker, och det var naturligtvis jag som instruerat blogghjälpen om vad hon skulle säga på mötet.

Annars tycker jag ni ska läsa den här artikeln. Den är visserligen från 2015, men den är tyvärr fortfarande aktuell. Många katter avlivas i onödan. Vissa tror att vi hellre dör än är stressade en period på ett katthem. Jag och många, många av mina kompisar kan berätta att vi hellre lever och lär oss att tvåbeningar inte är farliga, än att vi dör.

10 kommentarer:

  1. Alla levande varelser vill leva sina liv ska det vara så svårt att begripa!!Rädda och osäkra människor avlivas inte utan kan med stöd och hjälp må bättre, detsamma gäller oss katter!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sven, jam, det ska vara precis som du jamar!

      Radera
  2. Rätt till ett liv med kärlek och omtanke! Klart man är stressad om man är i en helt ny situation och kanske inte har varit nära eller haft bra erfarenheter av människor.Det betyder ju inte att man inte vill leva..
    Nosbuffar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dui och Deco, nä precis. Det är väl inte så många som vill dö?

      Radera
  3. Morrrrrrrrrrr...
    Vilken upprörande läsning!
    Vilka dumma tvåbeningar det finns.
    Jag är själv ett så kallat hopplöst fall. Inte bara förvildad utan även född vild och extremt skygg.
    Jag var livrädd när jag fångades in. Jag kämpade med allt vad jag var värt. Och jag lyckades fly en gång på ett mycket ödesdigert sätt.
    Men sedan kom min matte.
    Och resten är en historia som ni kan läsa om på min blogg.
    Visst är jag fortfarande lite skygg. Matte får inte klappa mig än.
    Men jag får tassa till min matte lekfull. Och jag nosar på henne när jag känner för det.
    Jag äter godsaker från hennes hand.
    Och framförallt - jag njuter av livet!
    Att ha ett hem, mat, värme, mjuka kuddar och massor med leksaker det är underbart! Det finns inga tvivel på att jag mår fantastiskt. Och jag är väldigt älskad.
    Jag är en lycklig liten katt som länsstyrelsen inte hade tvekat en sekund med att skjuta.
    Och ändå finns jag och lever det bästa av livet.
    Alla katter förtjänar en chans.
    ALLA!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mimmi, du har alldeles rätt, och det är roligt att läsa om nån som berättar av erfarenhet hur livet kan bli, även om det varit tokigt i början. Tror din matte kommer få klappa dig en vacker dag också.

      Radera
  4. Jag bara undrar om man skulle välja avlivning om det handlat om tvåbeningar?
    I övrigt håller jag med Mimmi till 100 % om det hon skrivit!
    Nospuss

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nalleman64, när det gäller tvåbeningar vågar man inte ens diskutera om man ska få välja själv att somna in.

      Radera
  5. Ps. Jag håller givetvis med katten Sven och Dui och Deco om vad de skrivit också. Ds.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nalleman64, bra - det gör jag också.

      Radera