En katt på Södertälje Katthem bloggar

söndag 18 september 2016

Katten Inka på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Inka på Södertälje Katthem.

Idag har det varit ganska lugnt. Fast, bara ganska förstås.  Det är tyvärr inte alla dagar som alla mår bra på katthemmet.

Igår till exempel var det en liten rädd kille som blogghjälpen suttit mycket hos och som gjort framsteg. Han vågade äta ur handen och allt verkade gå åt rätt håll. Så igår var han plötsligt jätterädd. Han slog till blogghjälpen med tassen, det har han aldrig gjort förut. Efter en lång, lång stund vågade han i alla fall äta ur handen igen. Vi vet inte vad som hänt, men nåt hade antagligen skrämt honom.

Idag fick vår hälsoansvariga åka till djursjukhuset akut med en kattunge som inte mådde bra i magen. Tyvärr var det många andra där också, så det blev till att sitta hela söndagen och vänta på deras tur.

Det är inte så lätt att planera sina dagar om man ska sköta om katter på ett katthem också. Tur att det finns såna som hjälper oss, även utanför kontorstid.

5 kommentarer:

  1. Lilla kisse som för första gången vågade äta ur handen, kanske plötsligt tyckte att han varit alldeles för modig. Bäst att ta det jätteförsiktigt när man varit så modig.

    Det var en väldigt lång väntetid på djursjukhuset med kattungen! En hel söndag!! Hoppas liten kisse fick bra hjälp och att blogghjälpen hade möjlighet att få i sig något ätbart. Ni på katthemmet ställer ju upp så fantastiskt mycket för katterna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Marie, nä, han hade nog blivit skrämd. Nu var det inte blogghjälpen utan vår hälsoansvariga som ägnade hela söndagen åt att sitta på djursjukhuset. Det känns väldigt onödigt att behöva vänta så länge.

      Radera
  2. Vi hoppas nu att ditt besök hos hudspecialisten denna vecka avlöper väl så att du som bloggkatt INTE blir sjukskriven, hur ska det då gå med skötseln av katthemmet??!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sven, sjukskriven?! Nä, det finns inte!

      Radera
  3. Det är väl så med skyggisar enligt min egen erfarenhet. Två steg framåt och sedan ett tillbaka. Men till slut brukar det alltid bli bra. Tålamod och ännu mera tålamod är den enda medicinen.
    Tänk om den lilla kattungen inte haft sån tur att den hamnat på ett katthem fullt med omtänksamma tvåbeningar och kattkompisar.... Alla seriösa katthem och de som jobbar där är ÄNGLAR!
    Nospuss

    SvaraRadera