Jag låg en lång stund under trappan. Men jag var sååå hungrig. Jag kände att jag måste ut igen. När jag kom ut hade nån trevlig individ satt fram mat som luktade så gott! Jag var lite misstänksam, för det såg lite konstigt ut runt omkring maten, men till slut gick jag ändå fram för att äta.
PANG! Jag borde förstått att det var nåt lurt! Men det gjorde jag inte förrän det var för sent. Nu var jag instängd i en gallerförsedd bur. Det kom fram människor väldigt snabbt och bar iväg med både mig och buren till en brummis som stod i närheten. Jag var jätterädd, men samtidigt var det ganska varmt och skönt i den där brummisen.
Hjärnan arbetade febrilt. Vad skulle hända nu?
Jaaa lilla vännen det var nog bra för dig å gå in i buren även om d va läskigt... men jag tror att allt d läskiga är över
SvaraRaderase nu till å få lite godis när d ska va fredags mys:)
åsa
Åsa, det värsta var nog över, men det förstod jag inte då.
RaderaVilken "tur" att din mage kurrade av hunger så att du gick in i buren med en gång.
SvaraRaderaDet var din stora lycka och nu tror jag inte att jag behöver använda mina tassdukar mer, för nu vänder det för dig.
Ozzy
Ozzy, ja, nu börjar det bli lite bättre.
RaderaOj, oj, vad hungrig du måste ha varit. Och så rädd när du märkte att du inte kom ut! Men det blir bra nu tror vi.NOsbuffar
SvaraRaderaDui och Deco, det var riktigt läskiga minuter - det kan jag lova!
RaderaÄven om det var läskigt så var det det bästa som kunde hända dig! Nu är du bland snälla tvåbeningar som vill dig väl.
SvaraRaderaMicke och Molle, ja, nu äntligen. Men det tog tid att förstå.
RaderaOj, oj vad rädd du måste ha varit! Jag minns hur rädd jag var när jag blev infångad så där och inte visste vad som skulle hända. Inte blev det bättre av att åka i en otäck brummis heller. Tur att vi vet att du är på väg till ett bra ställe med bara snällisar, men det visste ju inte du då.
SvaraRadera*nosbuffar*
Alice, och du hade ju ungar att ta tass om också. Jag hade mina i magen ännu.
RaderaEfter att hört de andra bloggkatternas berättelser förstår jag att det här betydde slutet på jakt efter föda och rädsla för slag. Äntligen någon som brydde sig om dig, på riktigt!
SvaraRaderaGustav, jam, fast det tar ändå tid att vänja sig vid att alla vill en väl.
RaderaDet där "panget" var början på ett mycket bättre liv även om dui nog inre kände så då lilla sötnos.
SvaraRaderaNalleman64, nä då var panget bara läskigt. Det blev full panik.
Radera