Jag försökte så gott det gick att hitta nåt att äta och jag gömde mig under en trappa vid ett hus. Jag vet inte varför jag valde just det huset, men det skulle visa sig att det valet inte var så dumt.
Jag höll mig kvar i området och varje kväll gick jag och la mig under trappan. En dag kom en människa som bodde i huset ut och fick syn på mig. Hon tyckte jag såg väldigt mager ut, så hon gav mig lite mat. Jag åt upp allt i ett nafs. Nästa dag såg jag genom fönstret att det bodde andra katter i huset.
Varje kväll sattes det ut lite mat till mig, sen gick jag in under trappan och försökte sova. Det började bli kallare ute och en kväll när det regnade och började bli väldigt kallt tog människorna in mig i huset till ett litet rum. Jag blev väldigt glad och tacksam. Den natten var den första som jag sov gott på länge.
Vilken tur att du valde det huset.
SvaraRaderaDär bodde ju snälla o omtänksamma tvåbeningar.
Ozzy
Ozzy, jam, det var första gången jag hade tur i livet.
RaderaUsch jam! Tur att du valde rätt hus och att du fick mat och husrum. Vi har fått använda stora nosduken senaste dagarna när vi läst om dig. Nosbuffar
SvaraRaderaMicke och Molle, tyvärr är det nog alldeles för många av mina kompisar som känner igen sig i min historia.
RaderaDet låter ju litet positivt i alla fall. Hoppas du inte drabbas av något bakslag nu då...
SvaraRaderaGustav, vi får se...
RaderaTur att du valde rätt hus stackare... Hoppas du inte berättar något hemskt i morgon när jag kunde vara lite ytterst lite glad att det fanns någon snäll person
SvaraRaderaåsa
Åsa, du behöver nog inte vara så rädd.
RaderaVilken tur att det bodde en kattägd snällis i huset! Vi jamar som de andra, hoppas det inte kommer något mer otäckt men nu utan att du får hjälp.
SvaraRadera*nosbuffar*
Alice, jag hade nog mer tur än jag förstod just då.
RaderaÅh vilken tur att du valde att ta skydd under trappan på rätt hus , Alice !!
SvaraRaderaTassklappar o Nosbuffar