En katt på Södertälje Katthem bloggar

En katt på Södertälje Katthem bloggar
Södertälje Katthem

tisdagen den 31:e januari 2012

Katten Blitz på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Blitz på Södertälje Katthem.

Igår var det ju möte i Svekatt som jag har berättat. Det går framåt och de som jobbar med det är jätteduktiga och engagerade. Det är inte så lätt att ha ett vanligt jobb, vara starkt engagerad i ett katthem eller liknande och dessutom hjälpa till att starta upp ett nytt förbund som ska ta tillvara hemlösa katters intressen.

Men alla vet att de jobbar för en god sak. Katters status är fortfarande alldeles för låg. Det händer fortfarande att djursjukhus nedvärderar just katter. När nån ringer och frågar om de har tid att undersöka en hemlös katt kan de t o m säga "nej, men vi kan avliva den". Så ni förstår att jag har mycket att stå i framöver.

måndagen den 30:e januari 2012

Katten Blitz på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Blitz på Södertälje Katthem.

Idag har jag lite bråttom och hinner inte blogga så mycket. Det är nämligen möte i Svekatt ikväll och då måste jag lägga sista tassen vid blogghjälpens inlägg. Hon får ju inte skämma ut Södertälje Katthem genom att komma oförberedd. Då skulle de ju kunna tro att hon inte hade nån bloggkatt att tillfråga i viktiga frågor!

söndagen den 29:e januari 2012

Katten Blitz på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Blitz på Södertälje Katthem.

Jag tänkte att ni kanske ville se hur jag jobbar när jag hjälper mina skygga kompisar i buren? På bilden kan ni se hur jag talar med min kompis Baghera som är lite rädd.

Jag brukar först ställa mig nära honom och jama mjukt. Jag kan t ex säga "hur mår du idag, Baghera?". Då kan han rycka till lite och vända sig mot mig. När han ser vem det är brukar han svara "jaså, är det bara du Blitz" och så blir han lugn igen. Sen kanske vi talar lite om vädret en stund. Efter det brukar jag lägga mig bredvid honom så han märker att allt är lugnt.

Efter ett tag kanske jag reser mig för jag kanske ska äta eller gå på toa och då kan det hända att min bror, Blade, kommer och lägger sig bredvid Baghera istället. Så jobbar vi för att våra kompisar ska sluta vara rädda. Vi tror att om de bara får lugn och ro och att de ser att vi inte är rädda för tvåbeningarna som kommer in i buren, så kommer de förstå att de inte behöver vara rädda.

lördagen den 28:e januari 2012

Katten Blitz på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Blitz på Södertälje Katthem.

Som ni vet är man ibland tvungen att stänga av ett tag för att fundera över saker och ting. Det har jag gjort idag. Man tänker väldigt bra här när det är lugnt mitt på dagen.

Först har jag tänkt på vad en av min bloggkompisar, Gustav sa i en kommentar. Han hade sett en annons på Tradera där man tydligen auktionerar ut katter. Vi har letat men inte hittat annonsen, och vi hoppas verkligen att det inte var en riktig katt, utan en leksakskatt eller porslinskatt. Annars är det alldeles bedrövligt dåligt och borde uppmärksammas och kommenterar.

Sen har jag tänkt på en sak till. Ofta, alldeles för ofta, komme ju tvåbeningar på att de ska omplacera katten de tagit hand om för att "de inte har tid med katten". För det första tycker jag man ska tänka efter INNAN man skaffar katt om man har tid med den. Om man senare kommer fram till att man inte har det, tycker jag man ska tänka efter om det verkligen är katten som ska bli den som skapar mer tid åt en. Kanske behöver man inte gå på alla de där kurserna, kanske behöver man inte gå ut och roa sig så ofta, kanske behöver man inte resa så mycket, kanske behöver man inte jobba så mycket, kanske ska man rent av skaffa ett annat jobb? Ett annat liv? Ett liv där det finns tid och plats för katten?

fredagen den 27:e januari 2012

Katten Blitz på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Blitz på Södertälje Katthem.

Ibland går dagarna här på katthemmet så fort så jag vet inte hur jag ska hinna med allt. Idag till exempel har jag inte hunnit skriva bloggen förrän klockan sent.

Först måste jag ju gosa med mina burkompisar, så de känner sig trygga. Det är nåt jag prioli... privatis... äsch, nåt jag tycker är viktigast.

Sen är det snart dags för öppet hus igen, på söndag närmare bestämt. Det blir alltid lite speciellt inför såna dagar.

Sen måste jag hjälpa blogghjälpen med ett möte i Svekatt på måndag kväll. Som ni alla vet är såna möte viktiga för de arbetar för att alla katter, särskilt vi som inte har egna hem, ska få det bra. Vad kan egentligen vara viktigare?

Nu måste jag nog i alla fall sova. Vi hörs i morgon.

torsdagen den 26:e januari 2012

Katten Blitz på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Blitz på Södertälje Katthem.

När Dina, min företrädare som bloggkatt, lämnade över bloggen till mig varnade hon ju för vissa saker. Bland annat att jag skulle vara beredd på att blogghjälpen är VÄLDIGT snål med godis. Jag måste erkänna att jag inte riktigt trodde henne, men la det i alla fall på minnet.

Idag fick jag i alla fall, tyvärr, bevis på att Dina hade rätt!

Jag satt i buren och såg blogghjälpen komma in i rummet. Hon hälsade på två av mina kompisar i andra burar först. Det var OK tyckte jag. Sen kom hon in i vår bur. Och vet ni vad? Människan hade inte en endaste godis med sig! Och det trots att jag vet att vi fått godis av snälla människor som inte är slut ännu (jag håller noga koll på det).

Jag blev naturligtvis tvungen att göra det enda rätta, både får min egen och för mina kompisars skull - jag körde ut henne ur buren och sa att hon skulle gå och hämta godis. Och äntligen begrep hon vad hon skulle göra. Jag hann nästan få pälslossning innan jag fick nåt godis i mig.

Oj, vilken dag!

onsdagen den 25:e januari 2012

Katten Blitz på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Blitz på Södertälje Katthem.

Idag har det varit lite lugnt på katthemmet. Men i morgon är det öppet hus igen, så nu måste jag börja förbereda det. Jag är ju inte så van ännu, men  jag vet ju att det måste se rent och snyggt ut på katthemmet. Fast det gör det faktiskt jämt, för vi har så snälla och duktiga volontärer som hjälper oss med det. Mätta blir vi också och ofta har de en stund över för lite gos också.

Sen vet jag ju att många som läser bloggen är intresserade av att höra hur det går för våra tidigare bloggkatter. Idag har jag färska hälsningar från Madeleine. Hon mår jättebra och har absolut kommit till rätt hem. Hon har väldigt god inverkan på sin kompis Alea som var väldigt skygg tidigare. Hon är väl ingen knäkatt ännu, men hon har blivit mycket mer social och ligger ibland och rullar sig på golvet för att bli killad på magen. Madeleine är den busiga i familjen. Hon jagar gärna Alea. Ibland sover de ihop också.

Tänk den dag ni får läsa att jag har det bra i mitt nya hem! Hoppas det inte dröjer så länge.

tisdagen den 24:e januari 2012

Katten Blitz på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Blitz på Södertälje Katthem.

Idag har jag försökt vila lite. Det har varit jobbiga dagar må ni tro. Det är inte så lätt att vara bloggkatt.  I alla fall inte i början. Det händer ju saker hela tiden och man måste som bloggkatt hålla koll på allt och dessutom kunna berätta för andra vad som händer.

Dessutom måste jag ju hela tiden sköta mina vanliga sysslor. Som att trösta och uppmuntra mina burkompisar tillsammans med Blade. Vi känner ett stort ansvar för att våra blyga burkompisar inte ska vara rädda längre, utan våga lita på alla människor som är här på katthemmet. Vi har ju märkt att de är snälla. Nu återstår bara att få kompisarna att förstå det också.

Sen gäller det ju också att få blogghjälpen att göra som man vill. Det har ju Dina berättat är nästan det svåraste med att vara bloggkatt. Men jag jobbar vidare på det. En dag ska jag nog få henne att ge oss ordentligt med godis. Jag kommer inte att ge mig innan!

måndagen den 23:e januari 2012

Katten Blitz på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Blitz på Södertälje Katthem.

Sedan mina 2 bröder flyttat fick jag och min kvarvarande bror Blade nya kompisar. Det tyckte vi var jättekul. Just nu tar vi tass om två skyggisar. Vi brukar turas om att ligga nära varandra och ge dem så mycket trygghet vi kan. Det behöver de. Jag vet inte riktigt varför de är så rädda för ingen är ju elak mot dem här. Fast tassen på hjärtat så känner jag ju igen mig. Jag var ju sån själv förut.

Mina kompisar som blev dumpade i två burar utanför katthemmet i förra veckan mår fortfarande inte bra. En av dem fick åka till vettisen idag igen. Den  andra som är apatisk har fått så mycket sällskap som har hunnits med. När blogghjälpen satt hos honom visade han i alla fall lite aktivitet när hon gav honom tonfisk. Det tyckte han om. Vi fortsätter hålla tassar och tummar här på katthemmet för dem. Vi undrar så vad de varit med om.

söndagen den 22:e januari 2012

Katten Blitz på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Blitz på Södertälje Katthem.

 Några dagar efter att våra bröder hade träffat sina människor kom de för att hämta dem. Vi buffade lycka till och sa att vi kanske inte ses mer. De svarade att vi ju alltid har telekattisk kontakt, så vi behöver ju inte se varandra i verkligheten. Det kändes bra.

Nu bor alltså Blade, min bror, och jag här på katthemmet. Vi har blivit sociala katter som gillar att gosa. Jag är också känd för att bli förtjust i alla katter jag träffar här på katthemmet. Jag tycker alla är trevliga och snälla och jag vill gärna umgås med dem.

Jag vet att många av er undrar hur det går för mina kompisar som blev dumpade i en bur utanför katthemmet i torsdags. Det är tyvärr ingen större skillnad ännu. En av dem är fortfarande apatisk fast man försöker ägna så mycket tid och uppmärksamhet åt den som möjligt. Han äter och dricker och går på lådan i alla fall, vilket är positivt. Den andra har nog ont nånstans fortfarande och förmodligen får vi boka en ny vettistid åt den i morgon.

lördagen den 21:e januari 2012

Katten Blitz på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Blitz på Södertälje Katthem.

Jag tror att många med rätta blev upprörda över det jag berättade igår. Jag hoppas snart kunna berätta att de mår bra, men där är vi tyvärr inte ännu.

Så länge fortsätter jag berätta om vad som hände mig innan jag blev bloggkatt. Som ni vet bodde jag och mina syskon i en bur på katthemmet nu. Vi var ganska rädda fortfarande, men vi hade ändå gjort stora framsteg sedan vi kom till katthemmet. En dag kom en familj på öppet hus. De stannade framför vår bur och så småningom kom de in och hälsade på oss. Det resulterade i att två av mina brorsor fick ett hem.

Min bror Blade och jag satt fortfarande kvar. Kanske berodde det på att vi fortfarande var lite reserverade?

Jag berättar mer i morgon.

fredagen den 20:e januari 2012

Katten Blitz på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Blitz på Södertälje Katthem.

 När vi hade suttit ett tag i vår stora bur på katthemmet kom den där stickisen tillbaka. Han som hade tittat på oss "överallt" när vi kom till katthemmet och dessutom stuckit oss i pälsen. Två gånger till och med!

Han sa att han skulle kastrivera oss eller vad det hette. Nåjam, han hämtade oss en och en. När mina brorsor kom tillbaka var de jättetrötta. Sen var det min tur. Jag kände mig jättepigg, men innan jag visste jamet av låg jag också i buren hos brorsorna och var jättetrött. Tänk så fort man kan bli trött!

Nu ska jag jama om en annan sak. En sak som upprörde både mig och mina kompisar här på katthemmet. Vi hade ju öppet hus igår. När en av de snälla tjejerna som var här då skulle gå hem, råkade hon av en slump titta åt sidan av parkeringen. Det var mörkt som bara den, men hon tyckte ändå att det var nåt där i mörkret som inte brukade vara där. Hon gick närmare och, jodå. Där stod 2 burar med en katt i varje!

Än en gång hade nån löst sina egna problem på ett enkelt sätt. Man tyckte tydligen att de volontärer som jobbar på katthemmet kunde ta hand om deras katter. Hur kan man göra så? Främst mot katterna naturligtvis, men även mot volontärerna?

Dessutom visade det sig att den ena katten var i den närmaste helt apatisk och den andra hade en skada på nosen och jamade oavbrutet. Antagligen för att hon hade ont. Idag blev det därför akutbesök hos vår snälla veterinär, som egentligen inte hade tid med oss, men som ändå ordnade en tid. Vi tror att den lilla jamande tjejen har ont nånstans. Kanske har hon blivit sparkad på nosen, vi vet inte. I alla fall är hon antagligen dräktig. Hon fick smärtstillande medicin och vi hoppas värken snart går över. Den apatiska katten är kanske "bara" deprimerad och behöver känna kärlek och omtanke.

Än en gång frågar man sig - hur är tvåbeningar funtade som kan göra så här? Varför skaffar de djur?

Nåjam, du ska vi försöka få dem friska och hoppas de snart får ett hem där nån bryr sig om dem.

torsdagen den 19:e januari 2012

Katten Blitz på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Blitz på Södertälje Katthem.

Efter några dagar i den där buren på katthemmet lugnade vi oss lite. Vi jamade en hel del och kom fram till att de här tvåbeningarna inte var jättefarliga, bara lite farliga. 

Även om vi nu blivit lite självständiga saknade vi så klart mamma. Fast på sista tiden hade hon blivit mer och mer frånvarande. Hon tycket vi kunde klara oss lite på egen tass.

Vi fick så småningom flytta ut i det stora katthemmet, med större burar. En dag fick vi höra att några hade fångat in mamma. De sa att de kunde ta hand om henne, men om vi ville ha henne på katthemmet skulle hon få komma hit. Nu var det,som så ofta, fullt på katthemmet. Dessutom var mamma fortfarande väldigt ovan vid tvåbeningar, medan vi hade börjat tycka de var riktigt trevliga. Det hade alltså inte varit nån bra idé att mamma kom tillbaka till oss, för vi hade nog inte känt igen henne och hon hade säkert inte känt igen oss. Det kändes i alla fall bra att veta att hon blev omhändertagen av några som brydde sig om katter. Vi tror att hon fått det bra till slut.

Hur det gick för oss ska jag fortsätta berätta i morgon.

onsdagen den 18:e januari 2012

Katten Blitz på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Blitz på Södertälje Katthem.

Så satt vi alltså där i lådan i den där saken som de kallade bil. När vi tittade upp såg vi träd som svischade förbi. Vi trodde de skulle ramla över oss, men det gjorde de inte. Efter en stund blev det tyst och stilla.

Vi lyftes ur bilen. Min brorsa Blade sa att "nu måste vi bryta oss ut och sticka fort som sjutton". Vi försökte krafsa på lådan allt vad vi kunde, men vi kom inte ut i alla fall. Istället kom vi in på nåt som de sa hette Södertälje Katthem. Där fick vi sitta i en annan låda, som var lite större, så vi kunde springa omkring lite. Fast till att börja med låg vi bara i ena hörnet och tryckte oss tätt, tätt intill varandra.

Det kom några tvåbeningar och tittade på oss och lyfte ut oss en och en. De tittade i våra munnar, i öronen, i pälsen. Sen lyfte de på svansen också och om mig sa de "det här är en kille". De uppförde sig minst jamat konstigt.

tisdagen den 17:e januari 2012

Katten Blitz på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Blitz på Södertälje Katthem.

När vi låg i busken och funderade på om vi skulle våga oss fram till maten märkte vi så småningom att det var våra magar som bestämde vad vi skulle göra. De sa till våra ben att springa fram och äta så mycket vi kunde så fort vi kunde och sen springa tillbaka till busken.

Jamat och gjort. Eller, bara nästan. Det var nämligen så att mattallrikarna stod inne i en låda, fast det såg inte vi när vi rusade fram mot den goda lukten och började äta allt vad vi kunde. När maten var slut och vi skulle rusa tillbaka kom vi ingenvart! Vi hade inte märkt att nån stängt in oss.

Oj, vad rädda vi blev. Plötsligt lyftes vi upp och bars iväg till nåt som de kallade bil. Sen började allt omkring oss röra på sig. Och mamma såg vi inte till! Vad var det som hände?

måndagen den 16:e januari 2012

Katten Blitz på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Blitz på Södertälje Katthem.

Innan jag fortsätter berätta vad som hände oss efter det jag berättade igår måste jag bara  säga att anledningen till att vi är sena idag är att vi haft styrelsemöte. Det var mitt första och det är klart att det var nervöst, men det gick bra. Jag jamade om en massa för blogghjälpen precis som Dina lärt mig!

Men åter till vår buske. Mamma kom ju tillbaka, men sa att hon måste iväg snart igen. Hon sa att vi nu måste börja klara oss mer på egen tass, men att hon så klart skulle se till oss ofta. Tjejerna som varit vid busken flera gånger kom tillbaka följande dag. Mamma hade inte varit hos oss på flera timmar, så vi var väldigt hungriga. Då satte tjejerna fram en tallrik som det luktade jättegott om. Problemet var bara att tallriken stod en bit utanför buskn och för att nå det som låg på den var vi tvungna att krypa fram.

Vi tittade på varandra. Skulle vi våga? Vi var två för att våga och två emot. Hur skulle vi göra?

söndagen den 15:e januari 2012

Katten Blitz på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Blitz på Södertälje Katthem.

Idag är jag en glad katt igen. Igår var jag ju lite ledsen för jag trodde många hade tröttnat på mig, men idag har jag sett att jag har många kompisar kvar.

 Dumma bloggspot har bara krånglat till det, inte bara för oss utan för flera andra också. Dumma dom!

Som ni kanske kommer ihåg gick de där tvåbeningarna ut ur vår buske och vi trodde nog att vi hade skrämt bort dem för evigt. Strax efter de hade gått kom mamma tillbaka. Men vi hörde att tjejerna stod kvar utanför busken. Den ena sa till den andra, att katthemmet sagt att eftersom vi var så små behövde vi komma in snabbt. Det är nämligen så att om kattungar lever för länge utan mänsklig kontakt är det svårare att få dem sociala. Det har nämligen hänt flera gånger att tvåbeningar väntar med att kontakta katthem när det gäller kattungar, för de tycker de är så söta när de är små. Sen när de blivit halvvuxna tycker de visst inte att de är lika söta längre, och då ska de plötsligt tas om hand av katthemmen. Men då är det som jamat, svårare att få oss sociala.

Nåjam, för stunden trodde vi att vårt problem var löst. Vi var ju hos vår mamma. Men oj, vad vi bedrog oss...

lördagen den 14:e januari 2012

Katten Blitz på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Blitz på Södertälje Katthem.

Först tänkte jag berätta att jag varit väldigt ledsen ett par dagar. Jag har märkt att det inte är så många som  kommenterat min blogg. När jag berättade för blogghjälpen om det och frågade om ingen var intresserad av vad jag berättade sa hon att hon inte visste om folk tröttnat på att höra hur vi katter haft det i våra tidigare liv. Vi har ju berättat liknande historier förr. Nästan alla här på katthemmet har ju blivit övergivna och haft det svårt på olika sätt, precis som jag. Kanske vill ni inte höra sånt längre, tänkte jag?

Men sen har vi märkt att många haft strul med blogspot på sistone, så blogghjälpen och jag har kommit överens om att fortsätta berätta hur jag haft det, så får vi se om de som brukar kommentera vår blogg kanske kommer tillbaka.

I alla fall låg vi där i busken och de där tvåbeningarna stod alldeles när oss. Den ena sa till den andra, att snart blir det ju kallt på nätterna och då kommer de här kissarna ha svårt att klara sig. De har ju ingen som ser till dem eller ger dem mat vad jag kan se. Jag har ringt till katthemmet och de har lovat ringa tillbaka om det blir så att de får plats för dem.

Vi tittade på varandra, sen fräste vi mot tvåbeningarna. Jag tror de blev ganska rädda då, för de gick ut ur busken. Fast samtidigt så jag hur de log. De var nog väldigt konstiga.

fredagen den 13:e januari 2012

Katten Blitz på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Blitz på Södertälje Katthem.

När vi vaknade nästa morgon sa mamma att hon var hungrig och måste gå och leta efter mat. Hon sa också att vi skulle vara försiktiga och inte gå ut ur busken.

Till att börja med gjorde vi inte det heller, men rätt som det var hade vi i alla fall kravlat oss fram och ut på gräsmattan framför busken. Och tror ni inte att de där tvåbeningarna som vi hade stött på kvällen innan stod där igen?

Nu blev vi rädda igen, dels för de där människorna, dels för att mamma kanske skulle bli arg på oss, eftersom hon sagt att vi inte skulle gå ut från busken. Vi sprang tillbaka det fortaste vi kunde. Rätt som det var rasslade det till bland grenarna. Vi trodde förstås att det var mamma som kom tillbaka. Men det var det inte! Det var människorna som stod där! Av mamma syntes inte ett spår.

torsdagen den 12:e januari 2012

Katten Blitz på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Blitz på Södertälje Katthem.

Som jag berättade igår låg vi nu alltså i vår buske och hoppades att mamma skulle komma så vi blev trygga. Istället stod två människor där och pratade med konstiga röster och sa att vi var så fina och att de ville klappa oss. Det gick vi verkligen inte med på, för mamma hade sagt att vi skulle akta oss för tvåbeningar.

Istället fräste vi allt vi kunde, alla fyra. Då sa de där dummisarna: men åhh, så sött de fräser! De fattade ju noll! Vi var ju jättefarliga!

Så småningom gick de i alla fall därifrån och strax därefter kom mamma och gav oss mat och tvättade oss. Hon sa att vi varit duktiga som skrämt bort de där tvåbeningarna. Vi var jättestolta när vi somnade i mammas famn den kvällen.

onsdagen den 11:e januari 2012

Katten Blitz på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Blitz på Södertälje Katthem.

Som jag berättade igår hade vi börjat gå ut lite på egen tass under mammas bevakning. Vi tyckte förstås det var roligt att tassa omkring, men så fort det kom människor i närheten sprang vi undan. Det hade mamma lärt oss att göra. Vi såg aldrig att mamma ens var i närheten av nån människa.

Dagarna gick, och nätterna också. Mamma var ju tvungen att lämna oss ensamma lite då och då för att skaffa mat.  En gång när hon var ute och letade efter mat smög vi fram från vårt gömställe. En bit bort gick det två människor. Plötsligt stannade de och den ena pekade på oss och sa: har du sett? Så söta!

De kom närmare oss, men då tvärvände vi och rusade in i vår buske. Där låg vi och darrade och väntade på mamma. Var fanns hon?

Jag berättar mer i morgon.

tisdagen den 10:e januari 2012

Katten Blitz på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Blitz på Södertälje Katthem.

Idag har det varit full fart. Jag är jamarsen eftersom jag för första gången hjälpt blogghjälpen med ett möte. Det var Svekatt, Svenska Kattskyddsförbundet som hade möte. Oj vad jobbigt det var. Men jag ska inte berätta om det nu.

Istället ska jag fortsätta berätta om när jag var kattunge.

Så småningom började ju vi ungar tycka att vi skulle ut ur busken där vi bodde för att upptäcka världen utanför. I början var vi nog lite ostadiga på tassarna, men samtidigt var vi väldigt nyfikna. När vi rörde oss utanför busken var mamma alltid i närheten. Så fort hon såg en människa kom hon rusande och tog oss i nackskinnet och bar tillbaka oss till busken. Hon sa att vi måste akta oss för människor. De är inte snälla, sa hon.

Vi trodde förstås på mamma. Hon hade ju inga goda erfarenheter av människor. Senare har jag fått veta att man kallade henne för "vildkatt". Jag vet inte riktigt vad det betyder, men tydligen har det nåt att göra med att man inte är så förtjust i människor.

Nu ska jag försöka sova lite. Det har varit en jobbig dag. Kanske hinner jag inte tassa runt och kommentera så mycket ikväll, men det får jag göra i morgon i så fall.

måndagen den 9:e januari 2012

Katten Blitz på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Blitz på Södertälje Katthem.

Oj, nu är det min andra bloggardag! Det känns redan lite bättre, men är fortfarande ganska pirrigt. 

Som alla andra av våra bloggkatter ska jag förstås börja med att presentera mig. Jag heter alltså Blitz. Nån skrev att de inte visste om det var ett tjej- eller killnamn. Men jag är i alla fall en kille!

Jag föddes ute för drygt ett år sedan. Jag minns att vi var ute hela tiden, mina 4 syskon och mamma och jag. Det var sommar och varmt. Mamma gömde oss under en stor buske när hon sprang iväg för att leta efter mat till sig själv så hon skulle kunna dia oss. Hon fick springa ofta och mycket och jag minns att hon var väldigt smal. Men vi tyckte alla om att ligga nära henne och känna hennes värme när vi fick mat.

Ibland kom mamma rusande in i busken med en väldig fart. Då berättade hon att hon blivit jagad av tvåbeningar som inte tyckte om henne. De kastade saker efter henne och ibland träffade de. Vi blev jätteledsna och försökte trösta mamma, men hon sa att vi skulle ta det lugnt. Hon var van, sa hon.

I morgon ska jag fortsätt berätta, men först har jag två andra saker jag vill jama. Först så tackade vi ju två snälla människor igår som givit oss presenter. Jag vill bara jama att det finns många andra som ger oss presenter i form av pengar till katthemmet. De har jag inte namngett, och jag vet inte om de vill att jag nämner dem. Men vi glömmer er inte. Tack snälla ni också!

Sen har jag en ny hälsning från Dinas husse. Han ringde igår kväll och berättade att nu var Dina framme och hon började bete sig som hon gjorde på katthemmet och verkade inte längre tycka att platser under soffan var den bästa. Hon gosade och spann som bara den!

söndagen den 8:e januari 2012

Katten Blitz på Södertälje Katthem berättar

Hej, jag heter Blitz och bor på Södertälje Katthem.

En av mina kompisar, Dina har nyss flyttat till ett eget hem.Hon sa att varje gång en bloggkatt på Södertälje Katthem får ett eget hem så är en av uppgifterna att utse en efterträdare. Dina tyckte att jag skulle få bli hennes efterträdare. Jag frågade förstås vad det innebar. Hon berättade att man ska berätta sin historia, vad som hänt en i livet, vad man tänker på och vad man önskar sig och att man måste hjälpe blogghjälpen med ALLT.

Min första reaktion var att det nog var jättesvårt, allt det där. Men när Dina sa att hon hade tänkt likadant när hon började blogga och att det snart går av bara farten, så började jag fundera lite. Dina sa att blogghjälpen och jag skulle hjälpas åt också, så kanske skulle jag kunna klara av att berätta lite.

Fast Dina sa åt mig att det var två saker jag måste göra innan jag började blogga. Det ena var att tacka Dui och Deco för julklappen som blogghjälpen nu har inhandlat för pengarna vi fick.

Det fick jag och mina burkompisar smaka idag. Vi gav betyget 15 tassar av 10 möjliga.



Sen ska vi tacka Karlavagnen och Nisse för deras godis som vi också fick i posten. Det var inte mindre än 3 STORA förpackningar med godis som de köpt ända borta i det tyska landet. Dina har berättat att det är ett jamarbra land för där brukar en av våra bloggkompisar, Gustav, få leverkorv ifrån. Fast jag undrar om inte det här godiset är ÄNNU godare? Tack snälla Nisse och Karlavagnen.



Sen kommer det läskigaste av allt! Blogghjälpen sa till mig att jag måste visa ett kort på mig själv också!

Oj vad nervös jag blev då! Men så här ser jag ut. Blogghjälpen har sagt att jag ska presentera mig närmare i morgon, så då blir det så.

Sen ville Dina att jag berättar att vi haft kontakt med hennes husse idag. Han har berättat att Dina ofta ligger under soffan än så länge, men igår var hon framme så husse fick gosa med henne. Hennes husse säger att man måste ge henne tid. Hon har verkligen haft tur, hon.

lördagen den 7:e januari 2012

Blogghjälpen får säga nåt idag

Idag känns det lite tomt på katthemmet. Det gör det varje gång en katt flyttar, men givetvis blir det extra påtagligt när en av "mina bloggkatter" fått ett hem.

Samtidigt som det är syftet med bloggen - att en katt som har eller har haft det lite extra besvärligt ska uppmärksammas lite - så blir det förstås ett tomrum när de åkt.

Lilla Dina har haft flera tuffa motgångar i sitt korta liv. Därför känns det väldigt bra att hon till slut hittade en husse som verkligen verkade falla totalt för henne. Ni skulle bara se dem tillsammans! Tyvärr blev det ju lite tokigt alldeles på slutet då Dina blev jätterädd för att gå in i transportburen, men undra på det. Hon visste ju inte vart hon skulle. Tänk om hon åter hamnat i nåt av de hem hon haft tidigare? Jag förstår att hon vägrade,, ända tills hon insåg vart hon skulle.

I morgon börjar ännu ett kapitel. Jag hoppas ni har ork och lust att följa ett nytt kattöde. Det finns tyvärr alltid katter som behöver hjälp och stöd.

fredagen den 6:e januari 2012

Katten Dina vill säga TACK också!

Hej, det är Dina på Södertälje Katthem.

Eftersom det blev lite kaoatiskt när jag åkte hem häromdagen, så glömde jag en viktig sak, som jag har telekatterat till blogghjälpen att lägga in idag:

TACK, alla ni snälla kompisar och era tassistenter/sekreterare/blogghjälpar som stöttat mig under hela tiden jag bloggat.

Det har varit jätteroligt att få ert stöd och era kloka, roliga, viktiga kattentarer. Sånt hjälper en liten bloggkatt på ett katthem, må ni tro.

I morgon ska blogghjälpen först på Husdjursmässan, där hon hoppas få träffa Wikki bland andra, sen kommer hon säga några korta ord på bloggen och först på söndag får ni läsa om min efterträdare!

torsdagen den 5:e januari 2012

Katten Dina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Dina på Södertälje Katthem.

 Nu jamar jag hemifrån genom telekattisk kontakt med blogghjälpen.

Jag skulle vilja jama att allt gick som en dans när jag flyttade igår, men... det gjorde det inte riktigt.

Jag blev så klart jamarglad när husse kom in i buren. Han gosade med mig en lång stund. Sen sa han att vi skulle åka hem, och visade mig transportburen som ställts in i min bur. Det var då allt gick fel.

Jag fick plötsligt för mig att jag skulle åka tillbaka till mitt gamla hem, där jag skar sönder mig. Jag totalvägrade att gå in i buren, för jag ville inte dit! Jag var jätterädd. Då kom en annan av de snälla tjejerna på katthemmet och försökte övertala mig att gå in, men - näej - jag ville INTE tillbaka till det där hemmet!

Det slutade med att de fick åka efter vår snälla hälsoansvariga på katthemmet. Hon hade redan slutat och åkte hem för dagen, men lovade ställa upp i alla fall. När hon kom in i buren och sa att jag skulle få åka hem till HUSSE, då först förstod jag att jag inte skulle till det där dumma hemmet, utan till min egen husse! Då fick hon lyfta in mig i buren och husse och jag åkte hem.

Så småningom ska jag berätta lite om hur det är att bo i husses och mitt HEM!

I morgon kommer blogghjälpen  att få ordet igen.

tisdagen den 3:e januari 2012

Katten Dina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Dina på Södertälje Katthem.

Idag är det näst sista dagen jag bloggar. Egentligen skulle husse kunnat hämta mig idag, men han skulle göra några saker i lägenheten först och det skulle låta en hel del. Då vill han inte att det första jag ska uppleva hemma är en massa buller, så därför får jag åka i morgon.

Fast husse ringde på eftermiddagen och frågade om han kunde komma och hälsa på mig en stund ikväll också. Det fick han så klart. Jag tror jag fått världens bästa husse!

Nu kommer vi inte berätta om hemresan förrän på torsdag. I morgon ska blogghjälpens mamma begravas och då blir det blogguppehåll till torsdag. Men då ska jag berätta om hemresan!

måndagen den 2:e januari 2012

Katten Madeleine på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Dina på Södertälje Katthem.

Idag har vissa av mina planer gått i stöpet! Vår vettis skulle komma på onsdag och sticka bland annat mig. Jag hade planerat att jag skulle gömma mig längst inne i iglon, så han inte skulle hitta mig. Men vet ni vad som har hänt? Han kom idag istället! Och innan jag visste ordet av satt jag i hans knä och fick ett stick!

Nåjam, nu är det gjort. Och det kanske inte bara är tokigt, för nu kanske, kanske husse hämtar mig redan i morgon. Nu hinner jag inte skriva mer idag, för jag måste planera och packa och ge sista instruktionerna till min efterträdare och så där.

söndagen den 1:e januari 2012

Katten Dina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Dina på Södertälje Katthem.

Jaha, så var det nytt år. Jag märker just ingen skillnad på det gamla och nya året.  Skillnaden för mig ligger i att jag ska få ett eget hem. Det är den bästa skillnad som finns, tycker jag.

Annars har det varit lite avslaget här idag. Har man varit hemma hos Mimmi och festat hela natten så blir man ju lite trött efteråt. Tack snälla Mimmi för allt godis och för allt kul vi hade. Hoppas inte matte märker de där kulorna i granen som råkade gå sönder! Men ska man dansa ringdans så kan det ju gå hett till.

Nu är det bäst att vila lite för i morgon är det arbetsdag igen. Min sista arbetsvecka här på katthemmet förresten!