Så satt vi alltså där i lådan i den där saken som de kallade bil. När vi tittade upp såg vi träd som svischade förbi. Vi trodde de skulle ramla över oss, men det gjorde de inte. Efter en stund blev det tyst och stilla.
Vi lyftes ur bilen. Min brorsa Blade sa att "nu måste vi bryta oss ut och sticka fort som sjutton". Vi försökte krafsa på lådan allt vad vi kunde, men vi kom inte ut i alla fall. Istället kom vi in på nåt som de sa hette Södertälje Katthem. Där fick vi sitta i en annan låda, som var lite större, så vi kunde springa omkring lite. Fast till att börja med låg vi bara i ena hörnet och tryckte oss tätt, tätt intill varandra.
Det kom några tvåbeningar och tittade på oss och lyfte ut oss en och en. De tittade i våra munnar, i öronen, i pälsen. Sen lyfte de på svansen också och om mig sa de "det här är en kille". De uppförde sig minst jamat konstigt.
Fy, för att åka brummis :(
SvaraRaderaDe tvåbeningar ni träffade verkade bara vilja se att ni mådde bra :)
Ni hade tur!
Men hur gick det för er mamma??? *biter på klorna av spänning*
=^.^=
Nosbuff
Hjulia Huller om Buller, brummis är jättesläskigt. Vi förstod ju inte då att de där tvåbenigarna ville oss väl.
RaderaÅhh va otäckt kompis! Men vilken tur att ni kom in i värmen, även om ni kom till några konstiga tvåbeningar. Hur gick det för mamma din? Har du hört nått? *biter på klorna*
SvaraRaderaRebellen, visst var det otäckt. Och vi förstod ju inte vad tvåbeningarna ville oss.
RaderaNi kunde ju inte veta att ni kommit till ett bra ställe, så jag förstår att ni var rädda. Tur ni hade varandra i alla fall.
SvaraRaderaSippo, vi var väldigt glada att vi hade varandra. Tänk om vi varit ensamma och råkat ut för det här?
RaderaDet där med att titta under svansen e bara för de har så dåliga nosar, fast de e stora, de där tvåbenta. Väntar med spänning på att du ska jama mera om era äventyr.
SvaraRaderaPelle, Vi förstod inte alls varför de skulle titta under svansen. Det var jamarkonstigt.
RaderaVilken upplevelse, förstår att ni ville ut, ni kunde ju inte veta att ni hamnat hos snälla tvåbeningar! Skönt att ni kom in i alla fall. Vi undrar lite över er mamma.Nosbuff
SvaraRaderaDui och Deco, vi ville bara tillbaka till mamma. Vi hade ju ingen aning om vad som skulle ske med oss.
RaderaNu vet vi ju att ni har hamnat på en toppenställe, men det kunde ju inte ni veta då. Hoppas det ordnade sig för er mamma också?
SvaraRaderaGustav, vi trodde det var rena katastrofen som inträffat. Vi ska berätta mer om mamma snart.
RaderaVilken tur att det var på Södertälje Katthem ni hamnade :)
SvaraRaderaDom är lite konstiga dom där 2-benta som ska kolla oss både här och där emellanåt , fast jag tror det är en bra sak !
Kjelle Bus, Det var verkligen tur, fast det visste vi inte då. Men visst är de konstiga, tvåbeningarna?
RaderaSkumt det här med att dessa tvåbeningar kolla efter vad vi har under svansen. Inte går vi och drar ner byxorna på dem.
SvaraRaderaNåjam, även om ni var rädda så var ni torra, varma och mätta. Inte fy skam :)
Nosgos
Äntligen kan vi kommentera igen, tack vare Annmis tips om att använda Google Chrome i stället för Explorer (Mozilla Firefox funkade inte heller för oss). Hurrjam, så glada vi är!
SvaraRaderaDet måste ha varit jättehemskt att bli instängd i den där lådan. Ni kunde ju inte veta att ni skulle komma till ett så fint och kattvänligt ställe som Södertälje katthem.
För att inte jama om den obehagliga känslan av att utan förvarning bli utsatt för svanslyft och andra märkligheter.
Men nu börjar vi kunna andas ut, historien verkar ju sluta lyckligt :-)
Kramar och tassklappar