Så småningom började människorna på katthemmet ta i mig mer och mer. I början var jag så klart rädd, men så småningom tyckte jag det var lite skönt att bli klappad. Det var ju faktiskt inte så farligt. Ibland låter jag till och med nån lyfta mig lite från golvet, men mer jag kommit upp nån halvmeter vill jag ner igen. Fast jag springer inte och gömmer mig längre när de sätter ner mig, utan stannar för att bli klappad.
Idag blev jag väldigt besviken på blogghjälpen, måste jag jama. Hon kom in i buren med en borste och började göra rent på golvet. Sen tog hon vattenskålen och gick och tömde den och satte in en ny skål med vatten. Sen gjorde hon ren toalådan. Sen fyllde hon på torrfodret. För varje gång hon kom tillbaka till buren väntade jag mig att hon hade med sig godis till oss. Men vi fick inget. Istället fortsatte hon till nästa bur och gjorde samma saker, och till nästa, och nästa…
När jag hade givit upp hoppet kom hon äntligen tillbaka till rummet och gick in i varenda bur och gav oss godis. Tänk att arbeta så bakvänt! Hon skulle naturligtvis börjat med godiset. Hoppas hon lär sig det till nästa gång.
Nu ska jag sova för det blev en jobbig natt med hålligång hos Klosterkatterna. Vilket riv det var!
Tänk så modigt av dig att inte springa undan och gömma dig. *imponerad* Jag håller fullständigt med om att blogghjälpen borde ha börjat med godiset. *skakar på huvudet*
SvaraRaderaIbland gör tvåbeningar saker i alldeles bakvänd ordning. Inte kan väl vattnet och lådan vara viktigare att börja med än godiset? Vi tycker också att du är jättemodig som törs gosa med människorna. Kurr och burr.
SvaraRaderaMen jisses så avig Blogghjälpen var idag då !!!
SvaraRaderaAtt gottiset ska komma först det borde höra till dom 2-bentas allmänbildning !!!
Vad elakt!
SvaraRaderaVarje gång hon tassade in trodde du... men nej!
Tur att du fick en bit till sist i alla fall.
Vi har också varit rädda för 2beningar, men husse har vi drillat så väl att han lyder minsta svansknyck! tihi De är inte farliga, fast de är stora.
Håller helt med, godiset är så klart viktigast! Igår kom matte hem med våra lillbrorsor, och oj vilka illbattingar det är! De har röjt runt i lägenheten precis som om den vore deras och de alltid har bott här, och de har ingen som helst respekt för varken mig eller Wilma fast vi fräser ifrån. Oj, vad jobb vi kommer att ha med att uppfostra dem.... (Matte inflikar - Det har gått jättebra hittills, tjejerna fräser och morrar och lillkillarna bryr sig inte nämnvärt utan de busar runt i full fart och tar bara omvägar runt fräs-tjejerna. De har sovit i sängen hos mig och gosat och kurrat så de har vibrerat nu på morgonen, låda och mat hittade de snabbt)
SvaraRaderaNu måste jag ta och se efter vad de hittar på - de har redan snott mina leksaker... *fnysjam*
*nosbuffar*
Helt rätt med att du såklart ska ha godiset först, efter det kan man väll stå ut med en hel del. Matte har också fått det där om bakfoten att hon ger godiset efteråt att hon gjort ngt som t ex att kamma oss.
SvaraRaderaSippo, jag är inte rädd längre. Blogghjälpen är inte farlig och inte de andra heller som besöker mig!
SvaraRaderaFindus, Isak och Rasmus, jag tror det kommer ta tid att få blogghjälpen att förstå hur hon ska prioritera. Men jag ger mig inte!
SvaraRaderaKjelle Bus, jag undrar själv hur det står till med blogghjälpens allmänbildning. Inget vidare är jag rädd.
SvaraRaderaMax och Måns, jag tror inte blogghjälpen är elak, bara lite obegåvad. Men jag jobbar på.
SvaraRaderaAlice, oj vilket jobb du fått. Fast jag tror nog matte är klok och inser att du och Wilma måste ha jättemycket gos också. Hoppas du får lite semester i alla fall.
SvaraRaderaPuma och Sixten, är det lika illa hos er? Trodde det bara var blogghjälpen som inte kunde prioritera.
SvaraRadera