onsdag 28 april 2010

Katterna Findu och Falaffel berättar



Hej, det är Falaffel och Findus på Södertälje Katthem.

Dagarna gick och vi blev lite stadigare på benen för varje dag. En dag sa mamma till oss att nu måste vi försöka klara oss själva. Det var nämligen så att mamma skulle ha nya ungar och då kunde hon inte ta hand om oss också.

Vi blev förstås ledsna men vi visste ju också att så går det till i kattvärlden. Mamma kunde ju inte ta hand om hur många katter som helst. Nu fick vi börja ta ansvar för oss själva på allvar.

Vi tyckte det gick ganska bra, för det var sommar och varmt och tanten som gav oss mat fortsatte med det. Vi fick fortfarande inte komma in i huset, men vi tyckte det var lika bra för vi var ju jätterädda för tanten. Det var bara maten vi tyckte var bra. Så fort hon närmade sig oss sprang vi iväg.

En dag kom det några killar springande på ängen där vi var. En av dem sprang fram till oss och vi hann inte undan. Han tog oss i var sin hand och höll upp oss högt i luften och så skrek han till kompisarna: titta här. De här kan vi väl ha lite kul med!

Vi skakade som bara den och försökte göra oss fria. Rätt som det var skrek han högt och släppte oss på marken. Vi sprang allt vi kunde och gömde oss under en trappa. Då berättade Findus att han hade bitit killen i handen det värsta han kunde och att det hade börjat blöda i handen. Det var då killen skrek och tappade oss.

Den gången hade vi mer tur än killen.

Vi berättar mer i morgon.

Findus och Falaffel.



10 kommentarer:

  1. Nu är jag så arg att mina tassar skakar! Det var verkligen tur att ni klarade er undan de där för...(självcensur) som blev biten. Synd att ni inte kunde sticka till med en klo i ögat! Starkt jobbat Findus! *imponerad* Husse undrar om du skulle vilja ställa upp som vittne vid tillfälle. Ni behöver bara peka ut de skyldiga med tassen, så tar husse hand om resten. *morrar*

    SvaraRadera
  2. Dumma ungar som inte fattar någonting, bra att du bet till Findus!Måste varit jobbigt utan mamma, tura tt ni har varandra. Nosbuff

    SvaraRadera
  3. Usch, det lät verkligen inte som om killarna hade något gott syfte. Då FÅR man bita, i självförsvar! Vi vill inte tänka på hur det kunde gått annars. *ryser* Stackars er mamma, det är ett hårt jobb att få nya bebisar att ta hand om hela tiden, fast det förstås ofta blir så för hemlösa missor. *ledsna* Kurr och burr.

    SvaraRadera
  4. Förstår att ni blev rädda när *dumbommarna* sa så dumma saker :( *MORR*
    Vet ni Findus och Falaffel att matte berättade häromdagen när hon var ut och promenerade så såg hon *dumbommar* som jagade en katt *MORR*
    Dumt gjort tyckte matte, så visst finns det dumma ungdommar och folk överhuvud taget.
    Tur att ni han undan så ni inte blev skadade iaf

    Tass på er båda två.

    Mimmi
    Chicko
    Tarzan
    Sessan
    http://katternasblogg.blogg.se/

    SvaraRadera
  5. Morr! Hoppas Findus överförde riktigt giftiga bakciller till den där kille så han lärde sig en ordentlig läxa!!!

    *Hytter med tassen*

    SvaraRadera
  6. Hej Sippo. Ja, det var tur att vi klarade oss ifrån de där dummisarna. Findus var jätteduktig, nästan som en commandocat, va? Vi skulle gärna ställa upp som vittnen om din husset hjälpte oss bara vi hittade de där dummerjönsarna!

    SvaraRadera
  7. Hej Dui och Deco. Fast vi undrar hur svårt det kan vara att fatta att katter inte vill bli misshandlade? Men som du säger är det tur att vi har varandra.

    SvaraRadera
  8. Hej Findus, Isak och Rasmus. Vi tror inte heller de där killarna tänkte vara snälla mot oss. Och vi tycker också synd om mamma.

    SvaraRadera
  9. Hej Mimmi, Chicko, Tarzan och Sessan. Jag hoppas er matte sa till de där hon såg som jagade en katt att de skulle sluta. En del fattar ju inget själva utan man måste säga till dem.

    SvaraRadera
  10. Hej Nea theCat. Vi vet inte hur det gick för killen, fast vi hoppas han fick sig en ordentlig läxa så han inte gör om sånt där.

    SvaraRadera

Katten Hanina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Hanina på Södertälje Katthem. Nu har jag klarat av årsmötet. Det vara mycket jobb med det, men nu vet jag ju hur man gör. Bloggh...