fredag 9 april 2010

Katten Sotis berättar



Hej, det är Sotis på Södertälje Katthem.

Där satt jag nu i min bur. Det var kul att ha kompisar, de kunde jag leka lite med och de var jag inte rädda för. Men så fort det kom in en människa i buren blev jag på min vakt. Fräste och slog med tassen.

En dag kom det in en tjej i buren som jag inte träffat förut. Jag gjorde mig beredd direkt för anfall. Men tjejen tog tag i mig i nackskinnet med ena handen och höll mig kvar där. När hon försökte klappa mig med den andra handen förstod jag ju direkt vad det var frågan om, misshandel, så jag högg henne i handen. MEN, tror ni inte att hon hade en tjock handske på handen! Fusk, tänkte jag.

Tjejen fortsatte klappa mig och sa att jag inte skulle vara rädd. Hon ville mig inget illa.
Hah, tänkte jag. Varför skulle inte just du vilja mig nåt illa? Näj, så lätt lät jag mig inte luras.

Efter en jättelång stund släppte hon taget om nacken och jag kunde äntligen rusa iväg till ett hörn och gömma mig. Jag hade tur som slapp bli misshandlad den här gången.

Jag berättar mer i morgon.
Sotis

8 kommentarer:

  1. Så där gjorde faktiskt min husse på sin förra katt, Gibbe, för hon skulle förstå att husse inte var farlig. Men vem skulle inte tvivla när man blir hållen i nacksinnet. *ryser*

    SvaraRadera
  2. Brr att bli hållen i nackskinnet sådär, klart att du trodde att människan skulle vara dum! Hann du känna någonting av själva klappandet eller var det bara läskigt? Nosbuffar till er alla på katthemmet

    SvaraRadera
  3. Tvångskos! Det var värst- men kanske det är det enda sättet att få fram budskapet...

    SvaraRadera
  4. Klart att man är beredd på anfall om man bara träffat dummisar. *nickar* Otäckt att bli fasthållen, speciellt inte om man är ovan. Ska bli intressant att höra mera om hur du haft det. Kurr och burr.

    SvaraRadera
  5. Hej Sippo. Jag har förstått att det finns flera katter som blivit fasthållna för att de ska förstå att människor inte är farliga. Men innan man vågar lita på att det verkligen är så blir man ju väldigt rädd.

    SvaraRadera
  6. HEj Dui och Deco. Första gångerna jag blev fasthållen och klappad blev jag bara rädd. Jag kunde inte njuta ett dugg av att bli klappad då.

    SvaraRadera
  7. Hej Koko&Sisko. Nu så här i efterhand tror jag faktiskt att det var det bästa sättet att få mig att förstå att det inte var farligt. Men innan det gick in var det en hemsk tid.

    SvaraRadera
  8. Hej Findus, Isak och Rasmus. Ja, vad ska man tro när man blivit illa behandlad av människor. Det är inte så lätt att förstå att jag nu plötsligt hade hamnat hos människor som ville mig väl.

    SvaraRadera

Katten Hanina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Hanina på Södertälje Katthem. Nu har jag klarat av årsmötet. Det vara mycket jobb med det, men nu vet jag ju hur man gör. Bloggh...